Ni har alla tillgång till det gemensamma examensarbetesrummet för Fakulteten för teknik. Där finns många bra resurser för hur man jobbar med sitt uppsatsprojekt. Ni kommer att få utnyttja dessa resurser i kursen för att få hjälp och tids kring sökteknik och hur man värderar de källor man hittar. Det finns också nyttiga resurser om vetenskapligt skrivande och referenshantering. Nedan hittar du direktlänkar till de olika resurserna med beskrivning av vad de kan användas till och hur ni förväntas använda dem i aktuell kurs. Större delen av material består av välproducerade korta informationsfilmer. Även om det kan tyckas som det är många länkar, så är den totala titt-tiden inte mer än drygt 2 timmar (!). Sen förväntas du i och för sig såklart att stanna upp och tänka till kring vad som sägs, så det går åt lite mer tid än så 
Men det tar inte så lång tid totalt – och det är mycket väl använd tid!
Publikationstyper Översikt kring olika typer av vetenskapliga publikationer som tidsskriftspublikationer, vetenskapliga rapporter, konferensartiklar och vad som kännetecknar dem. Man kan använda sig av andra källor också till sin uppsats. Man kan t ex använda sig av facklitteratur, tekniska rapporter, tutorials, blogginlägg och till och med tweets. Men det är viktigt att man visar förmåga att värdera respektive källa utifrån sina förutsättningar. Titta på slideshowen för en översikt, och sedan inspelningarna för att få en känsla för vad som utmärker en vetenskaplig publikation och hur den kan användas för att beskriva något eller underbygga ett påstående eller resonemang. Se också granska källor nedan.
Vad innebär akademiskt skrivande? Allmän genomgång av vad som kännetecknar det akademiska skrivandet och hur det skiljer från andra typer av skrivprodukter. Att underbyggnad med källor är ett krav, att den akademiska texten är mer koncentrerad än andra texter, är uttryckt med ett mer precist språk, och att texten har en strikt och formaliserad (och därmed förutsägbar) struktur. Innehåller också en bra beskrivning av förhållandet mellan syfte, frågeställning och slutsats och vikten av att de hänger ihop.
Informationssökningsprocessen: sökord och söktekniker Grundlig genomgång av hur informationssökningsprocessen kan gå till praktiskt med många bra tips om hur man hittar sina sökord, utför sin sökning, och hur man dokumenterar sin process och sina resultat.
Databaser Exempel på var man kan söka efter vetenskapliga publikationer. Exempel från IEEE Explore och ACM digital library är ämnesspecifika och högst relevanta för er. Web of science och Science Direct är mer breda allmänna databaser av liknande typ som Google Scholar.
Granska källor Hur vet man om informationen man har hittat är pålitlig. Även om man använder sig av vetenskapligt granskade källor (journalartiklar etc – se publikationstyper), så måste man även då värdera trovärdigheten i den information som förmedlas, men det blir särskilt viktigt när man använder andra typer av källor, där informationen kan vara felaktig eller där avsändaren har dolda motiv att skriva som man gör.
Skriva akademisk text Den här samlingen videor handlar om hur man skriver och vad som kännetecknar den färdiga produkten – process och produkt. Nyttigt att titta igenom redan från början, men framförallt något man återvänder till när man börjar jobba på allvar med skrivandet.
Skapa flyt i texten Fokus på hur man skapar en text med hög läsbarhet.
Referenser Varför man refererar hellre än hur man gör. Använda IEEE Dataport för detaljerna kring referenserutformning.
Upphovsrätt Kort information om vad man behöver tänka på kring upphovsrätt, särskilt vad gäller publicering av annans bildmaterial.
Det finns några ytterligare områden som tas upp, som t ex kring presentationsteknik, uppsatsmall, kontakt med företag och samhällelig förankring. Titta gärna på dessa också men var medveten att vi använder en separat mall och även några av de andra saker som tas upp här gäller inte i vår kurs.
Den här resursen är tillgänglig för samtliga studenter som skriver uppsats inom Fakulteten för teknik, alltså både för er som skriver självständigt arbete på B-nivå och för de som skriver kandidat- (C-nivå) eller magister/master-uppsats (D-nivå). Det innebär att det kan finnas vissa delar som går lite längre och lite djupare än vi gör för B-uppsatsen.
