Här kan du läsa om de olika projektuppgifter som du kan välja mellan och här gör du ditt val av projektuppgift.
Det finns 6 stycken projektuppgifter. För varje uppgift finns tre platser.
Notera att ni kommer att arbeta med projektuppgifterna individuellt och ni kommer alltså inte att samarbeta med de andra som valt samma uppgift.
Projektuppgiftens tema – AddUse
Samtliga projektuppgifter i årets upplaga handlar om att lägga till något till webben som gör det möjligt att använda webben på ett annat sätt eller på ett effektivare sätt. Det här konceptet kallar vi AddUse och kommer att presenteras närmare när projektuppgifterna som ni har att välja mellan presenteras i andra kursveckan.
Samtliga uppgifter har två olika sidor. En handlar om att lägga till något till den befintliga webben. Den andra sidan handlar om att utnyttja det som lades till. Det som läggs till kan vara semantisk märkning av innehåll, dvs att man lägger till meta-data som beskriver innehållet, eller någon extra-information som gör det möjligt att göra någonting annat med innehållet som utgångspunkt. Det innebär att var och en av de tjänster som ni har att välja på har minst två användarroller – en där användaren lägger till något och en där användaren utnyttjar att den tillagda informationen. Vi kallar den första användarrollen Enabler och den andra Utilizer. Det kan finnas ytterligare användarkategorier, men samtliga tjänster ska stödja dessa två.
I och med att alla tjänsterna utnyttjar den befintliga webben så är det naturligt att de används via webbläsaren och att de implementeras som en tilläggstjänst. Tjänsten kan ha en egen start- eller portalsida, men för bägge typer av användning (Add/Use), så utför den sin huvudsakliga funktion någonstans på webben. Praktiskt kan sådan funktionalitet implementeras som ett webbläsare-tillägg, men kan också utformas för installationsfri användning genom att utnyttja en portal-funktion, där tjänsten aktiveras genom att gå till en särskild sida.
Något annat som samtliga projektförslag har gemensamt är att alla har en egen maskot. Denna maskot är inte bara ansiktet utåt för aktuell tjänst, utan representerar en annan viktig funktionalitet som ingår i kravbilden för projektuppgiften. Maskoten ska vara en aktiv assistent som förutom att ge tillgång till tjänstens funktioner också kan ge förslag på saker som användaren kan göra – både i Enabler- och Utilizer-mode – på den sida som användaren besöker för tillfället. Tjänsten ska kunna vara igång medan man surfar runt på webben och sedan komma till liv när man kommer till en sida med sådant innehåll som hanteras av aktuell tjänst. Här är en viktig designutmaning att utforma maskotens personlighet och funktion så att den upplevs som hjälpsam och inte irriterande. Det gör man genom noggrann design av när och hur den aktiveras.
CrowdAdd
Annonser, annonser, annonser – överallt man vänder sig på webben så överöses man av reklam för alla möjliga saker. Det kan vara nyckelords- och/eller analytics-driven reklam. Bakom kulisserna auktioneras annonsplatsen ut till högstbjudande via annonsnätverk och placeras med hjälp av avancerade algoritmer. I CrowdAdd är det vanliga personer som manuellt lägger annonserna på plats. Vem som helst kan leta upp en produkt/produktkategori och lägga till en annons, men det måste finnas en meningsfull koppling till innehållet på den sida där annonsen ska placeras. Genom att märka upp produkt-relevant innehåll i text, bild eller video så får man en tydlig koppling mellan innehåll och annons – och det gör det också möjligt att visa annonsen vid rätt tillfälle då aktuellt innehåll får fokus. Annonsen ska presenteras av tjänstens maskot och maskoten skulle då också kunna presentera annat relevant innehåll knutet till produkten, som t ex produktrecensioner eller information om tillverkare eller säljare. Den som ser annonsen ska kunna betygsätta annonsen och erhållna betyg kan då användas tillsammans med click-through och conversion rate (klick som leder till försäljning) för att avgöra om en annons är värd att visas och också hur mycket den är värd för säljaren. Valet av produkt skulle kunna göras genom att leta upp lämplig produkt/produktkategori med en anpassad webbsökning. Produktinformationen man hittar på sidor som Amazon eller CDON kan används för att identifiera produkten. De säljare som saluför produkten ska sedan kunna bjuda mot varandra i någon typ av auktion som då kommer avgöra vem som får vara klick-målet för annonsen. Hur mycket en säljare är villig att betala lär påverkas av vilken produkt/produktkategori det handlar om, placeringen av annonsen samt betyg och framgångshistorik för den som lagt ut annonsen. Då säljaren inte lär vilja granska varje enskild annons så ska de istället ange hur mycket de vill betala för en annons som uppfyller vissa kriterier, t ex vilken produkt eller produktkategori det handlar om, vilken typ av sidan annonsen är placerad på, lägstanivå för betyg för annons och/eller för den som lagt till annonsen osv.
Agent: Kah – grafik (ai-format)
NewsFlash
Du surfar runt på nätet och snubblar över en spännande nyhet: en dokusåpa-kändis planerar äta sin egen vikt i Slushies, ordkriget mellan väktarrådet i Iran och amerikanska UD eskalerar, Zlatan hamnar i Kina efter nyåret… I samtliga fall handlar det om början på en nyhetstråd. Med Newsflash kan man skapa en framtidssökning som aktiveras när något nytt händer i ämnet. Delar av sådan matchning kan göras automatiskt genom att utgå ifrån innehållet i originalartikeln, men genom att manuellt trimma in vilket innehåll, vilka nyckelord och taggar som ska användas och inte ska användas i sökningen, så kan man öka träffsäkerheten betydligt. Kanske kan man också använda annat material som finns på originalsidan, t ex metadata och bildinnehåll. Man bör också kunna ställa in vilken typ av källor man är intresserad av – man kanske bara vill söka efter artiklar skrivna av samma författare, eller kanske vill man bara se vad som skrivs på sociala medier eller så kanske man vill hålla sig till etablerade nyhetssajter. Det är inte så lätt att skapa bra söktermer för den här typen av sökningar och det bör därför finnas någon typ av guide eller stödfunktion som hjälper användaren att identifiera och värdera söktermer. Man skulle också kunna testköra sökningen och använda resulterande resultat för att trimma in sökningen. Att ta fram bra söktermer för en framtidssökning kräver alltså både tid och envishet, men som tur är behöver man ju inte alltid göra det själv. För den som inte har intresse eller tålamod att ta fram egna sökningar ska det finnas möjlighet att se och använda framtidssökningar som andra har gjort. Kanske är det till och med så att artikelförfattare eller utgivare erbjuder en sådan tjänst för de artiklar de publicerar och då att man kan välja att aktivera deras framtidssökning. Även om man då inte själv behöver ställa in söktermerna så kan man vill modifiera dem lite och man behöver också ställa in hur man vill bli nås när nya träffar dyker upp och hur länge man vill behålla denna bevakning. Det ska finnas någon typ av betygssystem både för enskilda sökningar och för den som skapat den som hjälper användaren att bedöma kvaliteten på en enskild framtidssökning. Sen kanske man kan samla framtidssökningar i intressekanaler som publiceras av en journalist, tidning, kändis eller av din mamma, som representerar ett bredare intresseområde och som man kan välja att prenumerar på. Tjänstens maskot ska presentera tillgängliga alternativ på de sidor man besöker och ska kunnalyfta fram framtidssökningar som den tror skulle är av särskilt intresse för aktuell användare baserat på dennes användningshistorik.
Agent: FlashyFlash - grafik (ai-format)
FactChecker
Det råder delade meningar om hur termen fake news ska tolkas – är det nyhetsrapportering som innehåller faktafel (traditionell tolkning) eller är det nyhetsrapportering som inte tycker likadant som jag (egocentrisk tolkning)… Oavsett hur man ser på termen, är det onekligen så att det finns mycket information på nätet som är felaktig, vinklad eller ofullständig. FactChecker gör det möjligt att påpeka felaktigheter och uppmärksamma andra på att här är något som inte stämmer, men det kan också användas för att lyfta fram och premiera texter som är väl underbyggda, balanserade och tydliga. FactChecker låter användaren markera upp ett avsnitt och kommentera och betygsätta den enskilda delen. Det kan t ex vara att man ifrågasätter ett specifikt påstående i mitten av en text, men också att man markerar en hel artikel eller sida och ger en helhetsbedömning. Både positiva och negativa omdömen ska kunna ges och bägge typ av omdömen ska motiveras och underbyggas. Till varje bedömning ska kunna kopplas en eller flera källor (via länkar) som bekräftar eller motsäger den text som är under granskning. Texten ska också kunna betygsättas utifrån relevanta kriterier som t ex om den är objektiv eller åtminstone balanserad, väl underbyggd – med referenser och/eller resonemang, komplett och logisk sammanhängande. Och granskarens granskning ska också kunna bedömas. Det kan göras på liknande sätt med att ange alternativa källor (som styrker eller motbevisar) eller utifrån kriterier som objektivitet och hur underbyggd granskningen är, men kan också vara så enkelt att man klickar på en hålla-med-knapp eller håller-inte-med-knapp. De källor som används kan vara av olika kvalitet och varje källa ska automatiskt tilldelas ett trovärdighetsindex – TrustScore. Det kan vara baserat på författarens/publikationens tidigare historik i FactChecker, dvs hur många eller få fel som har rapporterat tidigare, men kan också vara att man har betrodda källor som t ex uppslagsverk eller välrenommerade tidskrifter. Bedömningar ska kunna sammanvägas för att ge enskilda författare och publikationer en TruthScore. Det bör vara någon typ av indexvärde som både signalerar hur sanningsenlig man är i absoluta termer och hur man förhåller sig till andra – här kanske man behöver ha en uppdelning i kategorier, då förväntad sanningshalt kan variera mellan olika innehållsdomäner. Också granskarna ska ges någon typ av indexvärde – CheckerScore – som ska reflektera både hur aktiva de är och kvaliteten på deras faktagranskning. Här är det viktigt att faktagranskare som bedömer texter inom innehållsmässiga områden där det finns mycket oenighet, t ex politik och idrott, inte får dåliga värden för att man har många meningsmotståndare, utan att de bedöms efter kvaliteten på sin process (att de granskningar man publicerat är underbyggda och välmotiverade). För besökaren som kommer till en sida där faktagranskarna har gjort sitt jobb väl, så får denne direkt får en indikation om sanningshalten på aktuell sida. Och finns det specifika kommentarer kopplade till enskilda påståenden på sidan, så kan den intresserade besökaren utforska vidare genom följa länkar till de källor som angivits i granskningen. Det är dock viktigt att besökaren ges en tydlig bild av trovärdigheten och var det finns problem i texten utan att behöva gå in och titta på detaljerna i varje granskning.
Agent: Justitia - grafik (ai-format)
ContactMe
Det finns så oändligt mycket innehåll på webben, men vem är det som skriver allt och vilka är de här personerna som nämns i text eller syns i bild? Med ContactMe så kan man öppna kontaktvägar som gör det möjligt att kommunicera med den som skrivit eller den som onämns. Och man kan göra det utan att behöver avslöja vem man är. Med ContactMe går all kommunikation via en mellanhand och man behöver aldrig avslöja sin e-postadress, telefonnummer eller sociala medier-identitet. Man lägger till en kontaktväg genom att gå in på en sida där man bidragit med innehåll eller är med i text eller bild. Man kan också lägga till kontaktvägar åt andra. Om man känner till vem som skapat något innehåll eller vem det är som omnämns eller syns i bild så kan man lägga till en kontaktväg åt dem. Identitetsägaren måste dock godkänna varje sådan kontaktväg innan den publiceras och visas för andra. Identitetsägare ska också kunna kontrollera hur mycket information som visas för en kontaktväg, om det bara ska vara en anonym meddelandelänk eller om mer information ska visas. Den som lägger till kontaktvägen anger om kontaktvägen ska vara privat, begränsad eller öppen. Med en privat kontaktväg så är det bara sändare och mottagare som har tillgång, med en begränsad kontaktväg så är det sändare och mottagare som får skriva meddelanden, men alla kan läsa, och är det en öppen kontaktväg så kan alla läsa och skriva. Den senare fungerar då på liknande sätt som ett öppet kommentarsfält på den sida där kontaktvägen har lagts till – och kan då vara knuten till en enskild artikel, ett påstående, omnämnande eller en bild. Även om den som lägger till kontaktvägen kan ange öppenhetsnivå, så är det identitetsägaren som bestämmer vilken nivå som ska användas. Man ska kunna lägga till kontaktvägar för personer som inte ännu har en ContactMe-identitet. I det fallet behöver skickas ett meddelande till angiven e-postadress med en inbjudan till tjänsten. Tjänsten behöver innehålla funktionalitet för att lägga till och konfigurera kontaktvägar, att administrera och hantera kontaktvägar för identitetsägaren och för att kommunicera med identitetsägare via de kontaktvägar som etablerats. Det bör också finnas någon typ av mekanism för att motverka identitetsstöld och för att förenkla hantering av godkännande av kontaktvägar. Man skulle t ex kunna godkänna ett gäng kontaktvägar av liknande slag på en gång, eller att man kan välja att lita på vissa identiteter och då automatiskt godkänna vissa typer av kontaktvägar. En intressant bonusfunktion är att man via ContactMe kan få en översikt över de ställen på nätet där man figurerar på olika sätt.
Agent: Stevie - grafik (ai-format)
CrowdSearch
En gång i tiden så delade Google och Yahoo tronen på sök. Google var (och är fortfarande) sökmotorn som hittar rätt med smarta algoritmer. Yahoo var (är inte längre) en katalogtjänst med manuellt kategoriserade webbsidor. När webben växte fick Yahoo överge sin modell och de sparkade sina webbgranskare och blev en “vanlig” sökmotor. Men innan de gjorde det så var kvaliteten på deras granskade sökkategorier mycket bättre än det Google erbjöd. CrowdSearch gör ett nytt försök att ge kvalitet på sök genom manuell granskning. I CrowdSearch bidrar alla som vill med att märka upp, kategorisera och värdera webbens innehåll. Målet är inte att märka upp allt. Webben är alldeles för stor och snabbrörlig för att det ska fungera i längden (vilket Yahoo erfor). Målet är att gradvis förbättra sökning med sådan märkning, men också att skapa förutsättningar för automatisk uppmärkning av material – mer om det senare. CrowdSearch erbjuder funktioner för att lägga till meta-data som beskriver, kategoriserar och värderar innehållet på webbsidor. Många sidor har redan meta-data, men den är ofta begränsad och den är inte heller att lita på, då den kan ha lagts till i syfte för att driva trafik till sidan hellre än att beskriva sidan väl. Genom att lägga till objektivt grundad information skapar man förutsättningar för en både effektiv och rättvisande sökning. Meta-data ska kunna kopplas till sidan som helhet, men också användas för att sätta etiketter på enskilda delar av innehållet, t ex för att peka ut vad som är ett egennamn, ortsnamn, adress eller öppettider. Det hjälper sökmotorer att förstå innehållet och därmed använda det på rätt sätt i sökningar. Sökmotorerna är redan rätt bra på att känna igen egennamn och adresser, men vi kan också märka upp sådant innehåll som de har svårt med, som t ex att se skillnad på en dagboksanteckning och en novell, en faktabeskrivning och en politisk agitation, skämt och allvar. Det ska också gå att märka upp bildmaterial. Att genomföra en sökning med CrowdSearch skulle kunna utformas som ett tillägg till en befintlig sökmotor, där man ges ytterligare möjligheter att styra hur sökningen ska gå till genom att utnyttja tillgänglig meta-data. Eller kan det utformas som en separat tjänst. Sökresultatet kan visas på traditionellt sätt fast med en viktning som premierar uppmärkt material, eller så visas resultat separat för uppmärkt och icke-uppmärkt material. Oavsett visningsmodell får man ett resultat som kombinerar bredd och kvalitet och som hittar både det senaste och det bästa. Den manuella märkningen hjälper alltså traditionella sökmotorer att göra sitt jobb, men det är bara början på vad CrowdSearch kan vara. Allt manuellt uppmärkt material kan nämligen användas som lärmaterial för AI-system. Det som AI-system behöver mer än något annat för att slipa sina algoritmer är goda exempel. Den manuella märkningen förser dem med sådana goda exempel, vilket låter AI-motorn gradvis lära sig att göra samma sak. Så det långsiktiga målet med CrowdSearch är att ersätta den manuella uppmärkning med en AI-driven variant som gör ett (minst) lika bra jobb.
Agent: Nutter - grafik (ai-format)
Quizzer
Så mycket att lära sig och så lite tid… Quizzer gör det roligt att lära sig nya saker på ett kul sätt. Med Quizzer så kan en lärare, en förälder eller bara någon med ett allmänt intresse för kunskap inspirera lärande genom att skapa spännande kunskapsjakter på nätet. Man börjar med att peka ut en startpunkt. Det är ett ställe någonstans på webben som handlar om något intressant ämne. Säg t ex att Gustav Vasa nämns i en text. Då kan detta omnämnande utgöra startpunkten för en kunskapsjakt som leder vidare till andra platser på webben som beskriver hans liv och gärning. För varje hållplats på denna resa ska man kunna lägga till en eller flera utmaningar – t ex att man ska leta efter information om Gustav Vasas långa skidfärd. Svaret ges via ett inmatningsfält eller via flervalsfrågor. Vid rätt svar kommer man vidare, vid fel svar så får man en ledtråd som kan bestå av att det avsnitt på sidan som innehåller svaret pekas ut. Vid rätt svar ska det vara möjligt att visa lite bonusinformation av typen Visste du att… (“Gustav Vasa sas vara väldigt tjurig och ilsk på äldre dar, då han hade fruktansvärt tandvärk”, “Visste du att Gustav Vasa var gift hela 3 gånger och fick 9 barn”). Man ska kunna lägga till ytterligare startpunkter – det finns ju många ställen där Gustav Vasa nämns på webben. Varje kunskapsjakt ska beskrivas utifrån målgrupp och ämne. Och det ska finnas en stödfunktion som hjälper till att söka fram lämpliga alternativa startpunkter för aktuell målgrupp och ämne. Kunskapsjakter hittar man antingen via en översiktssida eller genom att tjänstens maskot aktiveras när man kommer in på en sida med en startpunkt eller som ingår i en kunskapsjakt. Man kan spela på egen hand, men det ska också vara möjligt att tävla mot sig själv (poäng/tid) och mot andra, enskilt eller i grupp. Det skulle t ex kunna vara två skolklasser som tävlar mot varandra. Det bör också finnas någon typ av coach eller domar-funktion där en tävlingsledare eller klasslärare kan övervaka tävlingens förlopp – och för en coach kanske hjälpa till när någon kör fast eller bara heja på. Det bör också finnas en profilsida där den enskilda spelaren eller en klass/grupp kan se sin status och historik.
Agent: Minerva - grafik (ai-format)
