Examinationsuppgift

Examinationsuppgiften "Essä" examineras genom inlämning via Ouriginal, susanna.nordmark.LNU@analys.urkund.se.

~~Deadline 2023-02-17 23.59~~
~~Deadline 2023-04-14 23.59 (förnyad examination).~~
Deadline 2023-09-08 23.59 (förnyad examination, sista tillfället denna kursomgång).

Examinationsuppgift - Att skriva en essä

Examinationen i detta delmoment består av bedömning av en skriven akademisk essä. Vad en essä är och vad som kännetecknar en välskriven essä kan du läsa mer under Essä. Och vilka ämnesområden du kan välja att skriva något inom hittar du under Ämnesområden.

Instruktioner

Essän kan skrivas på svenska eller engelska
Filformat för inlämnad essä ska vara pdf
Essän lämnas in via Urkund (det system för antiplagiering som LNU använder) via denna adress: susanna.nordmark.LNU@analys.urkund.se

Struktur och innehåll

Din essä ska omfatta mellan 2500 och 4000 ord. Med normal fontstorlek, marginaler, radavstånd etc ger det c:a 500 ord per sida - och då blir det alltså c:a 5-8 sidor text (exklusive försättssida, referenslista och ev. bilagor som inte räknas med, varken i antal ord eller som antal sidor). Det handlar inte om millimeterprecision här, men med mindre än 2500 ord kommer du att ha svårt att komma tillräckligt djupt i ditt ämne. För en text som blivit längre än 4000 ord bhöver du däremot krympa texten för att göra den både mer fokuserad och lätttillgänglig. Eftersträva kärnfullhet och ett koncist uttrycksätt. Se också till att du har en genomtänkt och konsekvent utförd struktur. Det kommer hjälpa dig att se vad som är viktigt och vad som är överflödigt. Det handlar mindre om att räkna varje ord än att få varje ord att räknas. En bra arbetsprocess är en där du ligger en bra bit över, men arbetar dig ned till en lämplig storlek genom att skära bort och slipa på formuleringar och uttryckssätt för att göra texten mer koncentrerad och kompakt.

Försättssida:Arbetet ska ha en försättssida med titel och författarnamn. Det ska också tydlig framgå vilket årtal texten publicerats/slutförts samt vilket lärosäte, klass och kurs arbetet gjorts på. Titeln ska vara noga vald och noggrant formulerad, så att den tydligt förmedlar arbetets fokus, innehåll och vinkel. Använd gärna en underrubrik för att ytterligare specificera vad essän handlar om. En vanlig (och bra) variant är att man använder en lite mer slående, mystiskt eller på annat sätt klatschig huvudrubrik och sedan låter underrubriken informera om vad det egentligen handlar om.

Inledning: Här ska du försöka försöka fånga läsaren genom introducera ämnet på ett intressant sätt. Inledningen byggs oftas upp med en bakgrund till ämnet för att sedan presentera ditt mer specifika fokus i slutet, men berätta gärna för läsaren direkt i inledningen vad ditt huvudfokus och budskap är. Inledningen förser också läsaren med den bakgrundsinformation som behövs för att kunna ta till sig innehållet. Använd gärna underrubriker om du känner att det behövs för att synliggöra strukturen, eller när du tar upp flera olika sinsemellan väl avgränsade områden. Undvik att göra inledningen alltför lång.

Huvuddel: I huvuddelen presenterar du fakta och information som du resonerar och argumenterar kring utifrån det fokus du valt för ditt arbete. Egen tolkning och värdering är tillåten och uppmuntras, men se till att den är väl grundad i de källor du tar upp. Det är viktigt att du har en tydlig röd tråd här så att allt du tar upp är relevant för ditt fokus. En essä är till sin karaktär flexibel, det vill säga att utvikningar från ämnet välkomnas, men dessa måste alltid knyta tillbaka till huvudfokuset, den röda tråd som utgör essäns kärna. Håll hela tiden i minnet att du behöver genomtänkt ordning som ger en progression - ett 'framåtskridande' - i din text. Du hjälper läsaren att se och förstå progressionen med strukturella inslag, som t.ex. underrubriker. Var dock uppmärksam på att för många rubriker och rubriknivåer ger en upphackad text. I en välstrukturerad text så synliggör rubriken strukturen och innehållet, men det är förvisso inte alltid den behövs.

Avslutning: I avslutningen knyter du ihop säcken och presenterar vad du kommit fram till. Sammanfatta och sammanför de olika trådar och resonemang som du lyft i huvuddelen, och presentera dina slutsatser, ståndpunkter eller din värdering på ett distinkt sätt med tydlig hänvisning till de resonemang du fört. Här är det särskilt viktigt att du bibehåller fokus så att det du pekat ut som essäns budskap i inledningen också är det som läsaren nu finner svar på.

Referenser och referenslista: I allt akademiskt skrivande är referenser nödvändigt. Referenser används för att peka ut källan till någon i texten framförd information eller påstående. Referensen anges direkt i den löpande texten och det är viktigt att det går att utläsa på vilket sätt källan har använts, t.ex. som ursprung för ett påstående eller som del i ett resonemang. Referenserna listas därefter i en avslutande referenslista. Det finns olika så kallade referenssystem i den akademiska världen som beskriver formella regler kring hur referenser anges. Inom datavetenskap har vi valt att hålla oss till IEEE-systemet som du kan läsa mer på där du också hittar exempel på hur referenser används: IEEEDataport. IEEE tillämpar ett sifferbaserat system för referenser i löpande text. Det innebär att man inte behöver ange varken namn eller årtal i texten, men man får göra det. Och ofta är det också lämpligt att göra det. Så ta för vana att använda både namn och årtal utöver sifferreferensen i hakparenteser, så att läsaren slipper hoppa fram och tillbaka till referenslistan för att se vem som säger vad och när de sa det. Du kan använda fotnoter i ditt arbete. En fotnot markeras ofta med en upphöjd siffra i löptext och sedan i en lista i sidfoten. Fotnoter används för tilläggsinformation som man kan vilja separera ut från huvudtexten för att få bättre flyt i texten. Det kan vara ytterligare förklaringar, kuriosa eller länkar som inte passar i den löpande texten. En fotnot bör inte innehålla referenser, men det går alltså bra att länka vidare till en webbresurs. Använd inte fotnoter för att ange ursprung/källa för information eller påstående som tas upp i den löpande texten. Då ska referensen anges direkt i texten enligt ovan.

Hur vi examinerar din essä

När vi kommer läsa igenom din essä kommer vi titta på flera olika aspekter.

Språk: Tyvärr är språket det vanligaste som har bristande kvalitet - och det kan göra även en text med ett väl uttänkt underliggande budskap svår att läsa och svår att förstå. Budskapet - och allt ditt arbete - går därmed förlorat. Lägg därför tid på ditt språk! Stavel och slarv är kanske det första man tänker på, men än viktigare är att du är tydlig så att vad du skriver är vad du menar - att budskapet går fram! Se till att du anstränger dig att skriva tydligt och förståeligt.

Läs högt för dig själv så du inte har felaktig meningsbyggnad eller onödigt krångliga resonemang.
Undvik att vara långrandig. Eftersträva istället kortfattad och precis.
Rätta alla stavfel och utnyttja hjälpmedel för stavnings- och grammatikkontroll.
Låt minst en utomstående läsa ditt arbete och ge feedback på din text.
Undvik talspråk, både för att det ger fel framtoning i en akademisk text, men också för ett lite slarvigt och oprecist uttryckssätt inte fungerar här. Uttryck dig med omsorg och på ett sätt så läsaren förstår.
Tänk på att läsaren inte är du! Räkna inte med att den som läser din text känner till annat än det som du har berättat om, ta inget för givet.

Vet du med dig att du har svårt med skrivandet är det viktigt att du utnyttjar de hjälpresurser som finns och lägger tid på att jobba med din text. Universitetsbibliotekets Studieverkstaden har många tips - använd dig av dem.

Struktur: Strukturen på texten är viktig. En text med en genomtänkt logisk struktur och tydlig progression är betydligt lättare för läsaren att ta till sig än en text med samma innehåll men med mindre genomtänkt ordning - eller där man inte synliggjort strukturen tillräcklig väl (t.ex. med välformulerade rubriker eller med hjälptexter i början och slutet av avsnitt). Det är också viktigt att jobba aktivt med att hitta ett bra flöde i texten - både inom enskilda stycken och mellan textens olika avsnitt. Underskatta inte den tid det tar att hitta en bra grundstruktur och att förstärka och finjustera den hela vägen in i mål.

Underbyggnad: Ansträng dig för att hitta relevanta källor. De kan vara av olika typ och variera i trovärdighet. Din förmåga att korrekt värdera dina källors relevans och trovärdighet och använda dem på ett sätt som inte överstiger deras begränsningar, är en mycket viktig bedömningspunkt. Det är okej att hänvisa till en bloggpost, men du behöver då ta hänsyn till källans ursprung.

Egna resonemang och slutsatser: Förmågan att föra egna resonemang och formulera intressanta och väl underbyggda slutsatser är själva kronan på verket. Givetvis bestäms slutklämmens kvalitet av resans innehåll, men det är din förmåga att värdera, resonera och argumentera utifrån en väl underbyggd bas - tillsammans med förmågan att för läsaren presentera det du kommit fram till på ett både förståeligt och 'aptitligt' sätt - som är syfte och slutmål för essäarbetet.

Betygsskala

Betyg utdelas med betygskala U till VG utifrån följande kriterier:

VG: Studenten uppvisar utmärkta kunskaper och förståelse för valt ämnesområde i beskrivning och analys, som understöds av väl valda referenser. Uppsatsen är välstrukturerad, lätt att följa och är skriven på ett korrekt språk med precision och tydlighet i uttrycket. Studenten redogör för sina egna tankar, resonemang och slutsatser med tydlig koppling och förankring till angivna referenser och har fullgjort de krav som angetts i inlämningsuppgiftens beskrivning.
G: Studenten uppvisar kunskap och förståelse för valt ämnesområde i beskrivning och analys, som understöds av referenser av rimligt urval och kvalitet. Texten kan eventuellt ha några brister i struktur och presentation, men dess huvudpunkter och slutsatser är ändå urskiljbara och är förståeliga för läsaren. Det sätt studenten kopplar sina egna tankar, resonemang och slutsatser på i förhållande till referensmaterialet kan ha vissa luckor och sakna visst djup, men huvudresonemangen bör vara förankrade i refererat material.
Rest/komplettering: Uppsatsen uppnår inte angiven standard för godkänt betyg, men kan revideras upp till men inte högre än betyg G.
U: Uppsatsen är underkänd och studenten måste lämna in på nytt.