Vad är en Essä
Att skriva akademisk essä
En akademisk essä kan sägas vara en "friare" form av akademiskt skrivande med en mer flexibel struktur och där man använder ett populärvetenskapligt framställningssätt.
Stil och publik: En essä ska vara skriven på ett enkelt och rakt sätt som gör att den är lätt att följa även för en läsare utan särskilda förkunskaper och vetenskaplig bakgrund. Men, detta betyder inte att man därför kan tumma på språk och underbyggnad. Språket ska vara välformulerat och välstrukturerat och anpassat till läsaren. Och, även om man inte ställer riktigt samma krav på underbyggnad (vad man baserar sina resonemang på) som för en vetenskaplig artikel, så ska påståenden understödjas med referenser och resonemang ska utgå ifrån, baseras på och hänvisas till angivna källor. Det finns förvisso plats för en viss ökad frihet i tolkningsramarna, alltså hur man värderar innehåll och vilka slutsatser man kommer fram till. I motsats till i vetenskapligt skrivande där man författaren förväntas osynliggöra sig själv, så förväntas du som essäskrivare visa att du har egna tankar och funderingar kring aktuellt ämne. Det finns vidare mer plats för personlig stil, argumentation, humor och lite 'yvigare' svängar. Och för läsaren ska essän vara intressant, lustfylld och gärna spännande.
Övning i akademiskt skrivande: Att skriva en akademisk essä är en bra och verklighetsnära övning inför kommande akademiskt uppsatsskrivande. Uppsatser är liksom vetenskaplig artiklar betydligt striktare i sin form och mer formella i framtoning och språk. Där vi för essän uppmuntrar till ett personligt förhållningssätt med utrymme för egna tankar, resonemang och åsikter, så är uppsatsen eller den vetenskapliga artikeln betydligt mer återhållsam och exakt i såväl upplägg som innehåll och underbyggnad. Lika viktigt för bägge är dock att man noga underbygger sina påståenden och motiverar sina resonemang och slutsatser. Att skriva en akademisk essä ger bra träning inför uppsatsarbetet genom den erfarenhet du får kring hur man kan planera sin research och skrivande, organisera och strukturera sin text och hur man uttrycker sig med tydlighet och precision.
Underbyggnad och källor: En essä beskriver och diskuterar en specifik fråga/område med utgångspunkt i relevant källmaterial. Det är inte fria tankar om vad man redan vet och tänker, utan man söker upp, beskriver och resonerar utifrån relevanta källor som ger bakgrund och stoff till ämnet. Källmaterial kan bestå av både fakta - säkerställda uppgifter som beskriver något i världen - och tyckande - beskrivningar av vad någon tycker eller känner om något. Ofta värderas källmaterial utifrån publikationstyp, där uppslagsverk och vetenskapliga artiklar placeras längst upp på trovärdighetsskalan, därefter kanske publicerade böcker, sedan tidningsartiklar utan vetenskaplig granskning, sedan bloggar, intervjuer, saker man hört och längst ned på skalan kanske Twitter. I den akademiska världen värderas peer-review-granskade och publicerade artiklar högt. Oftast är de dock väldigt smala och fokuserade på ett specifikt område. De kan därför vara svåra att ta till sig utan specialistkunskap. Det kan också vara så att den lilla pusselbit som adresseras i en vetenskaplig artikel kan vara så liten att det skulle krävas ett evigt pusslande för att ge en bild av ett lite större sammanhang. Vetenskaplig artiklar har absolut sin plats i en essä, men sök gärna då efter artiklar som har ett lite vidare scope - och gärna sådana som i fokusbredd synkar med ditt egna scope.
Var alltid försiktig med att lita för mycket på en källa. Bara för att den är av 'rätt typ' eller är publicerad på 'rätt ställe' så är det inte säkert att det som anges är sant/trovärdigt. Allt som står i en vetenskaplig artikel är inte sanning, ...och allt som skrivs på Twitter är inte lögn. Man bör ha ett lagom skeptiskt förhållningssätt till alla sina källor, där man bedömer dem utifrån alla deras egenskaper: publikationstyp, publikationsplats, författarens trovärdighet och innehållets trovärdighet. Man ska också erbjuda läsaren möjlighet att själv värdera källorna som används. Detta gör man genom att referera: att peka ut var informationen kommer från och var man kan hitta den. Att vara tydlig med vilka källor man har använt och att erbjuda läsaren möjlighet att själv gå vidare för att kontrollera eller läsa mer, är en extremt viktig del i allt akademiskt skrivande.
Några exempel på bra essäer från tidigare kurstillfälle
Notera att motsvarande kursmoment hade mindre omfattning vid tidigare kurstillfälle, vilket innebär att krav på innehåll, omfattning och skrivkvalitet var lite lägre. Listade essäer utgör likväl bra exempel på vad en essä kan innehålla, tonläge, lämplig struktur, språk och flöde.