Examinationsuppgift

Delmomentet "akademisk essä" examineras genom inlämning via Urkund/Ouriginal, susanna.nordmark.LNU@analys.urkund.se. Observera att du ska lämna in två filer, se nedan för mer information.

  • ~Deadline 2024-02-16 kl 17.00~
  • Deadline 2024-04-12 kl 17.00 (omexamination).
  • Deadline 2024-09-07 kl 17.00 (förnyad examination, sista tillfället denna kursomgång).

Examinationsuppgift - akademisk essä

Vad en akademisk essä är och vad som kännetecknar en välskriven sådan kan du läsa mer om under Essä. Vilka ämnesområden du kan välja att skriva något inom, samt tips och råd hittar du under Ämnesområden. Mål, syfte, kravspecifikation och inlämningsinstruktioner med mera, följer här nedan.

Kursmål och syfte - akademisk essä

  • Mål 1. Du ska kunna redogöra för och diskutera aktuell forskning inom ämnesområdet.

  • Mål 2. Du ska kunna redogöra för webbens framväxt och utveckling och dess betydelse för och påverkan på samhället.

  • Syfte 1. Att utgöra en ingång till akademiskt skrivande och vetenskaplig textproduktion.

  • Syfte 2. Att se betydelsen av att självständigt kunna skapa en korrekt vetenskaplig text.

Kravspecifikation och inlämningsinstruktioner

Din essä ska skrivas på svenska och som en enda, sammanhållen text. Det innebär att den ska ha en välformulerad titel och vara styckeindelad på för innehållet lämpligt sätt, men använd inga rubriker, underrubriker, abstract eller innehållsförteckning. På en separat sida allra sist i essän ska referenslistan ligga, korrekt formaterad enligt IEEE-systemet (se nedan för mer information).

Alltså:

  • Uppsatsmall = nej.
  • Försättsblad = nej.
  • Essätitel = ja.
  • Abstract = nej.
  • Innehållsförteckning = nej.
  • Kort introduktion till ämnet = ja.
  • Styckeindelning = ja.
  • Rubriker / underrubriker = nej.
  • Bilder = ja, men bara om de tillför något till sammanhanget (tänk på upphovsrätt).
  • Kort summerande avslutning = ja.
  • Referenslista på separat sida allra sist = ja

I övrigt gäller följande kravspecifikation:

  • Din essä ska vara språkligt och vetenskapligt korrekt.
  • Essän ska skrivas på svenska.
  • Använd IEEE-systemet för referenser och ref.lista (lägg listan på separat sida allra sist).
  • Antal ord (exklusive referenser och referenslista) = Min 2500. Max 3500 (ca 5-7 A4-sidor)
  • Använd Times New Roman (10 pkt). Radavstånd 1,15.
  • Sidnumrera i sidfotens högra hörn (8 pkt).
  • Lägg ditt förnamn + efternamn + lärosäte + kurskod + termin i sidhuvudet (8 pkt).
  • Lämna in din essä som två PDF-filer: din originaltext + en GAI-version, se Inlämningsinstruktioner nedan.

Omfattning: Din essä ska omfatta mellan 2500 och 3500 ord. Löpande referenser och referenslista räknas inte. Det handlar inte om millimeterprecision här, men med färre än 2500 ord kommer du att ha svårt att komma tillräckligt djupt i ditt ämne. Fler än 3500 blir för "pratigt" - om du överskrider maxantalet behöver du krympa texten och göra den mer fokuserad. Eftersträva kärnfullhet och ett koncist uttrycksätt. Se också till att du har en genomtänkt och konsekvent utförd struktur. Det kommer hjälpa dig att se vad som är viktigt och vad som är överflödigt. Det handlar mindre om att räkna varje ord än att få varje ord att räknas. En bra arbetsprocess är en där du till en början ligger en bra bit över, men efterhand arbetar dig ned till en lämplig omfattning genom att skära bort överflödig text och slipa på formuleringar och uttryckssätt för att göra texten till en koncentrerad och välstrukturerad helhet.

Essätitel: Titeln på din essä ska vara formulerad så att den så tydligt förmedlar arbetets fokus, innehåll och vinkel. Det kan vara svårt att göra i en kort fras, så använd gärna en underrubrik för att ytterligare specificera vad essän handlar om. En vanlig (och bra) variant är att man tar en lite mer slående, 'mystisk' eller på annat sätt 'klatschig' huvudrubrik (för att locka läsaren till vidare läsning) och därefter låter underrubriken klargöra vad det hela egentligen handlar om, t.ex. så här: "Mind the Gap - att hantera och överbrygga användarutmaningar i en tjänstedesignprocess".

Kort introduktion: Här sätter du ämnet för din essä i fokus och introducerar ämnet på ett intressant sätt. Tänk på att inte använda för stor del av essän till introduktionen - försök uppnå en balans i texten. Gå från stort till smått, ungefär så här: “jag tänker skriva om detta, men jag fokuserar på den här delen därför att...” Introduktionen kan också förse läsaren med en kort bakgrundsinformation om ämnet i fråga och på vilket sätt det är av betydelse för ditt arbete.

Huvuddel: Därefter går du över till att presentera fakta och annan information som du resonerar och argumenterar kring utifrån det fokus du valt för ditt arbete. Egen tolkning och värdering är nödvändig och uppmuntras i rimlig mängd, men se till att det du skriver är väl grundat i de källor du tar upp. Igen, sök balans. Väg upp egna inslag med veteskapliga inlägg. Det är viktigt att du har en tydlig röd tråd texten igenom så att allt du tar upp är relevant för ditt fokus och för berättelsen framåt, så att säga. En essä är till sin karaktär flexibel, det vill säga att utvikningar från ämnet välkomnas, dvs. att du vrider och vänder på problemet / ämnet och försöker belysa det från olika håll, men dessa utvikningar / vinklingar måste alltid knyta tillbaka till huvudfokuset, den röda tråd som utgör essäns kärna. Igen, håll i minnet att du behöver ett genomtänkt flöde som ger texten en progression - ett 'framåtskridande'. Presentera dina resonemang, argument, slutsatser, ståndpunkter och värderingar på ett distinkt sätt och med tydlig koppling till det ämne du valt.

Kort summerande avslutning: Sammanfatta de olika trådar som du lyft i huvuddelen. Här är det viktigt att du bibehåller fokus så att det du pekat ut som essäns budskap i inledningen också är det som läsaren nu finner en återkoppling till, eller ett svar på (om ett sådant finns, vill säga).

Om IEEE-systemet för referenser och referenslista, samt om fotnoter: I allt akademiskt skrivande är referenser - som tidigare påpekats - helt nödvändiga. Referenser används för att peka ut källan till någon i texten framförd information eller påstående som inte är ens eget. Referensen anges i den löpande texten och det är viktigt att det går att utläsa på vilket sätt källan har använts, t.ex. som ursprung för ett påstående eller som del i ett resonemang. Referenserna samlas därefter i en avslutande referenslista. Det finns olika typer av referenssystem i den akademiska världen som alla beskriver formella regler kring hur referenser anges. Inom datavetenskap har vi valt att hålla oss till IEEE-systemet som du kan läsa mer om i följande länkar och där du också hittar exempel på hur IEEE-systemet ska användas:

IEEE tillämpar ett sifferbaserat system för referenser i löpande text. Det innebär att man inte behöver ange varken namn eller årtal i de löpande textreferenserna, men man får göra det. Ofta är det också lämpligast att göra det. Ta därför för vana att använda både namn och årtal utöver sifferreferensen i hakparenteser, så att läsaren slipper hoppa fram och tillbaka till referenslistan för att se vem som säger vad och när de sa det.

Du kan också använda fotnoter i ditt arbete. En fotnot markeras i regel med en upphöjd, mindre siffra i löptext och förtydligas sedan i en lista i sidfoten, t.ex. i form av en länk. Fotnoter används för tilläggsinformation som man kan vilja separera ut från huvudtexten för att få bättre flyt i texten. Det kan vara ytterligare förklaringar, kuriosa eller länkar som inte passar i den löpande texten. En fotnot ska dock inte innehålla referenser, men det går alltså bra att länka vidare till en webbresurs. Använd inte fotnoter för att ange ursprung/källa för information eller påstående som tas upp i den löpande texten. För detta ska referensen anges direkt i texten enligt ovan och i den avslutande referenslistan.

Inlämningsinstruktioner

  • Filformat för inlämnade filer ska vara pdf.
  • Du ska lämna in två filer: din originalessä och en GAI-fil, alltså en fil bearbetad med något generativt AI-verktyg, t.ex. ChatGPT.
  • Spara din originaltext i en separat fil, märkt: original + ditt för- och efternamn.
  • Duplicera originalfilen och märk den: GAI + ditt för- och efternamn.
  • Öppna din GAI-fil och använd därefter verktyget för att hjälpa till med korrekturläsning av GAI-filen. Kanske får du hjälp med att identifiera grammatik- och stavfel, förslag på alternativa fraser eller rekommendationer på hur du kan förbättra klarheten i och sammanhållningen av din essä.
  • Tänk på att GAI-verktyg trots hypen inte är 100% att lita på, så du måste avsluta med att kontrollera texten manuellt innan du lämnar in.

GAI-verktyg som du kan använda dig av är t.ex:

  • ChatGPT
  • Google Bard
  • Microsoft Bing
  • Perplexity
  • Grog (X)

Hur vi examinerar din essä

När vi granskar din essä kommer vi titta på flera olika aspekter, t.ex:

Språk: Språket är det vanligaste som har bristande kvalitet i sammanhang som dessa och det kan göra att även en text med ett väl uttänkt underliggande budskap svår att läsa och svår att förstå. Budskapet - och allt ditt arbete - går därmed förlorat. Lägg tid på ditt språkbruk.

Några bra tips är:

  • Läs högt för dig själv så du inte har felaktig meningsbyggnad eller onödigt krångliga resonemang.
  • Undvik att vara långrandig. Eftersträva kortfattade och precisa stycken. Upprepa inte.
  • Rätta alla stavfel och andra motsvarande misstag, t.ex. särskrivningar.
  • Låt helst någon utomstående läsa ditt arbete och ge dig feedback på din text.
  • Undvik talspråk, både för att det ger fel framtoning i en akademisk text, men också för ett slarvigt och oprecist uttryckssätt inte fungerar i sammanhanget. Uttryck dig med omsorg.
  • Tänk på att läsaren inte är du! Räkna inte med att den som läser din text känner till annat än det som du har berättat om. Var tydlig.

Om du kör fast på ett eller annat sätt med skrivandet är det viktigt att du med en gång utnyttjar de hjälpresurser som finns och lägger tid på att jobba med din text. Universitetsbibliotekets Studieverkstad har många tips.

Röd tråd: En text med en genomtänkt logisk struktur och tydlig progression och en tydlig röd tråd texten igenom, är betydligt lättare för läsaren att ta till sig än en text med samma innehåll men med mindre genomtänkt, eller rent av oordning. Det är viktigt att jobba aktivt med att hitta ett bra flöde genom textens olika stycken. Underskatta inte den tid det tar att hitta en bra grundstruktur och att förstärka och finjustera den hela vägen in i mål.

Underbyggnad: referenser och val av källor: Ansträng dig för att hitta relevanta källor. De kan vara av olika typ och variera i trovärdighet. Din förmåga att kritiskt och korrekt värdera dina källors relevans och trovärdighet och använda dem på ett sätt som inte överstiger deras begränsningar, är en mycket viktig bedömningspunkt. Det kan vara okej att hänvisa till en bloggpost, men du behöver då ta hänsyn till källans ursprung.

Egna resonemang och slutsatser: Förmågan att föra egna resonemang och formulera intressanta och väl underbyggda slutsatser är själva kronan på verket i en akademisk essä. Givetvis bestäms slutresultatets kvalitet av resans innehåll, men det är din förmåga att texten igenom värdera, resonera och argumentera utifrån en väl underbyggd bas, tillsammans med förmågan att för läsaren presentera det du kommit fram till på ett både förståeligt och 'aptitligt' sätt - som är slutmålet för essäarbetet.

Betygskala

Betyg utdelas med betygskala U till VG utifrån följande kriterier:

  • VG: Studenten uppvisar utmärkta kunskaper och förståelse för valt ämnesområde i beskrivning och analys, som understöds av väl valda referenser. Uppsatsen är välstrukturerad, lätt att följa och är skriven på ett korrekt språk med precision och tydlighet i uttrycket. Studenten redogör för sina egna tankar, resonemang och slutsatser med tydlig koppling och förankring till angivna referenser och har fullgjort de krav som angetts i inlämningsuppgiftens beskrivning.
  • G: Studenten uppvisar kunskap och förståelse för valt ämnesområde i beskrivning och analys, som understöds av referenser av rimligt urval och kvalitet. Texten kan eventuellt ha några brister i uppbyggnad och presentation, men dess huvudpunkter och slutsatser är ändå urskiljbara och är förståeliga för läsaren. Det sätt studenten kopplar sina egna tankar, resonemang och slutsatser på i förhållande till referensmaterialet kan ha vissa luckor och sakna visst djup, men huvudresonemangen bör vara förankrade i refererat material.
  • Rest/komplettering: Uppsatsen uppnår inte angiven standard för godkänt betyg, men kan revideras upp till men inte högre än betyg G.
  • U: Uppsatsen är underkänd och studenten måste lämna in på nytt.