Översikt
Första kursveckan och för dig som ny webbprogrammerarstudent är säkert mycket nytt. Denna vecka ligger fokus på att sätta ramarna för kursen samt introducera de första begreppen. Du kommer inte att skriva jättemycket kod denna veckan utan snarare möta begrepp och några av de verktyg du kommer att arbeta med under kursen; applikationsmiljön Node.js och utvecklingsmiljön Visual Studio Code.
Viktigt är att du redan nu har läst igenom kursens studieguide.
Kursintroduktion
Section titled “Kursintroduktion”Kursintroduktionen syftar till att presentera kursen och sätta in den i ett större sammanhang. Kursintroduktionen genomförs på distans via Zoom. Om du missar introduktionen kan du se inspelningen nedan.
Kursintroduktion med studieguideVad är kursintroduktionen?
Section titled “Vad är kursintroduktionen?”Kursintroduktionen är en muntlig, mer samtalsartad genomgång av samma information som finns i studieguiden. Den hålls live via Zoom vid kursstart för distansstudenter (campusstudenter har en egen introduktion). Kursledningen, Mats Lock och Mikael Roos, håller i den tillsammans och passar på att resonera friare kring varför saker är upplagda som de är, snarare än att bara läsa upp studieguidens innehåll rakt av.
Vi som arbetar med kursen
Section titled “Vi som arbetar med kursen”Mats Lock är examinator och kursledare, Mikael Roos är kursansvarig och kursledare — båda har jobbat med den här typen av kurser sedan tidigt 90-tal. Utbildningsadministratör Ligia hjälper till med frågor som tillgodoräknanden. Eventuellt tillkommer amanuenser (tidigare studenter som läser år 2 eller 3) som stöttar med handledningar, men det är oklart hur många som dyker upp i år. Campusgruppen hanteras separat av Garrett.
Varför JavaScript?
Section titled “Varför JavaScript?”Oavsett vilket programspråk man börjar med återfinns samma grundläggande byggstenar: sekvenser, selektioner och iterationer. JavaScript väljs i den här kursen för att det är webbens eget språk, och för att hela den påföljande kurskedjan (bland annat 1DV026 Webbprogrammering på serversidan, som följer direkt efter den här kursen) förutsätter godkänt resultat i 1DV025.
Kursens webbplats och verktyg
Section titled “Kursens webbplats och verktyg”Webbplatsens motor har skrivits om helt under sommaren 2026, med hjälp av en AI-assistent. Sidan
navet för all kursinformation: studieguide, veckoanvisningar, examinationsuppgifter och samlingar.
Kortadressen coursepress.lnu.se/1dv025 leder rätt via en reverse proxy-regel. Sidomenyn fäller
automatiskt ut studieguiden och den kursvecka som är aktuell just nu, och komprimerar tidigare veckor
— ett sätt att ge ledtrådar om vad som är läge att fokusera på.
Kommunikation sker via Zulip, i kanalen “1dv025-distans” (en separat kanal finns för campus). Slack
användes tidigare, men har pensionerats: efter att driften av tjänsten flyttades från USA till Europa
fördubblades kostnaden till omkring 300 000 kr/år, vilket ledde till bytet till den gratis
självhostade lösningen Zulip. Kod versionshanteras på en egendriven GitLab-instans,
gitlab.lnu.se/1dv025. Nytt för i år är ActionHub, en självbetjäningsplattform där GitLab-resurser
(repon m.m.) kan beställas efter behov — byggd av en av kursens tekniker med hjälp av en
AI-assistent på betydligt kortare tid än vad en hel arbetsgrupp annars hade behövt.
Gamla inspelningar och sammanfattningar
Section titled “Gamla inspelningar och sammanfattningar”Äldre inspelningar (gråmarkerade i listorna) finns kvar eftersom innehållet i stort sett fortfarande håller, även om enstaka detaljer (till exempel gamla rutiner som stå-uppmöten eller fredagsfika) inte längre stämmer. I samband med sommarens omskrivning av webbplatsen transkriberades alla inspelningar och kopplades ihop med respektive presentation, vilket automatiskt genererade en kortfattad textsammanfattning per inspelning — det är den här texten som visas under fliken “Sammanfattning”. Där det behövs finns även rättelser inlagda som kompletterar eller korrigerar sådant som sagts i en äldre inspelning.
Kursplan och upplägg
Section titled “Kursplan och upplägg”Kursen (1DV025, huvudområde datavetenskap, grundnivå) omfattar totalt 15 högskolepoäng fördelat på två delkurser om 7,5 hp vardera, över två läsperioder:
- Delkurs A — Introduktion till programmering med JavaScript
- Delkurs B — Utveckla applikationer för webbläsare
Delkurs A körs i Node.js snarare än webbläsaren: samma JavaScript-motor (V8) som används i Chrome och Edge, men här skapas textbaserade konsolapplikationer istället. Fördelen är att alla studenter, oavsett operativsystem, kör exakt samma miljö. Delkurs B flyttar in i webbläsaren och handlar om att separera HTML, CSS och JavaScript, lagra och överföra data, samt använda webbläsarens olika API:er.
Examination
Section titled “Examination”Varje delkurs har tre examinationsmoment: ett test med flervalsfrågor (A1/B1), en ren programmeringsinlämning (A2/B2), samt en inlämning följd av en muntlig examination (A3/B3) där man ska kunna navigera i och förklara sin egen kod. Ordinarie datum för höstens/vinterns omgång:
- A1: 2026-09-17, 13.15–15.00 (test)
- A2: 2026-10-09, 17.00 (inlämning)
- A3: 2026-11-03, 17.00 (inlämning) + muntlig 2026-11-05–06
- B1: 2026-11-12, 13.15–15.00 (test)
- B2: 2026-12-04, 17.00 (inlämning)
- B3: 2027-01-12, 17.00 (inlämning) + muntlig 2027-01-14–15
Deadlines ligger alltid 17.00, inte vid midnatt — kursen räknas som en dagtidskurs, ett resonemang som (enligt Mats) ursprungligen kommer från en rättvisediskussion på KTH om att midnattsdeadlines missgynnar vissa studenter. Missar man en deadline väntar en omexamination, i regel omkring 10 arbetsdagar senare; missas även den finns en sista chans i juni, före midsommar.
Utvecklingsmiljö
Section titled “Utvecklingsmiljö”Verktygen som används genom kursen: Visual Studio Code som editor, Node.js som körmiljö, npm för
pakethantering, Git för versionshantering (med GitLab som DevOps-plattform), ESLint
(@lnu/eslint-config) som linter för kursens egna strikta kodregler, samt Vitest som testramverk.
Nytt för i år är Prettier för automatisk kodformatering — tidigare fick studenter forma sin kod för
hand, men numera formateras den automatiskt vid spara, vilket gör det svårare att skriva dåligt
formaterad kod av misstag.
AI-assistenter
Section titled “AI-assistenter”Det är fritt fram att använda AI-assistenter i den här kursen, till skillnad från vissa andra kurser — men hur verktyget används avgör om det går bra eller illa. Tillgängliga alternativ inkluderar GitHub Copilot (gratis för studenter via GitHub Education), Claude, ChatGPT, Google Gemini och Microsoft Copilot. Rätt använt är AI-assistenten en pedagogisk assistent: be den förklara begrepp, testa din förståelse eller diskutera alternativ — inte lösa uppgiften åt dig. Instruera assistenten från början om att du är nybörjare och vill ha förklaringar och följdfrågor, inte färdiga lösningar.
Föregående års kursomgång hade enligt Mats ett sämre resultat trots samma material och samma undervisande personal — en tänkbar förklaring är att fler använde AI-assistenter för att lösa uppgifter istället för att lära sig av dem, och stod därför oförberedda vid den muntliga examinationen. Ett konkret exempel: en student som vid en muntlig examination inte kunde peka ut var i sin egen, välskrivna kod en efterfrågad funktion fanns, blev underkänd och hoppade sedan av hela utbildningen. Kursledningen väntas därför vara extra uppmärksam i år på om en inlämnad lösning faktiskt kan förklaras av studenten själv.
Akademisk integritet
Section titled “Akademisk integritet”Ett nytt inslag i studieguiden i år är ett avsnitt om akademisk integritet — en mer formaliserad version av principen att man ska äga sin egen kod, som kursen redan länge betonat genom att titta på progression: hur en lösning växer fram över tid via många små, frekventa commits snarare än en enda stor inlämning i slutet.
Kursvecka 1 i praktiken
Section titled “Kursvecka 1 i praktiken”Den här veckan installeras Node.js — helst versionen som kallas current snarare än LTS, för att få med de senaste språktilläggen. Räkna med att lägga tid på läsanvisningarna (kapitel ur den rekommenderade kurslitteraturen) och på veckans stödjande inspelningar. Kursen läses parallellt med Webbteknik 1 (vecka 35–44), följt av 1DV026 Webbprogrammering på serversidan (vecka 45–2) — sammanlagt räknar kursledningen med att man lägger runt 20 timmar/vecka på 1DV025.
Vill du ändå se en äldre inspelning av kursintroduktionen, från en tidigare kursomgång?
Vad är kursintroduktionen?
Section titled “Vad är kursintroduktionen?”Kursintroduktionen är en mer samtalsartad, muntlig genomgång av samma information som finns i studieguiden — men här hinner kursledningen resonera friare kring varför saker är upplagda som de är. Introduktionen hålls live via Zoom vid kursstart (campusstudenter sitter i sal, distansstudenter följer sändningen). Har du missat den kan du se en tidigare årgångs inspelning istället.
Varför JavaScript?
Section titled “Varför JavaScript?”Oavsett vilket programspråk man börjar med (Pascal, Basic, Python, C#, Java …) återfinns samma grundläggande byggstenar: sekvenser, selektioner och iterationer. JavaScript väljs i den här kursen för att det är webbens eget språk, och för att hela den påföljande kurskedjan (1DV026, 1DV027, 1DV502, 1DV613 m.fl.) förutsätter godkänt resultat i 1DV025 — kursen lägger alltså en grund som efterföljande kurser bygger vidare på.
Generativ AI i kursen
Section titled “Generativ AI i kursen”I 1DV025 är det fritt fram att använda generativ AI, till skillnad från vissa andra kurser där regler kan se annorlunda ut — ta reda på vad som gäller i respektive kurs. Det som avgör om det går bra eller illa är hur verktyget används: som en pedagogisk assistent man bollar frågor med för att faktiskt förstå stoffet fungerar utmärkt, medan att låta AI:n generera kompletta lösningar utan egen förståelse har historiskt lett till att studenter inte klarat kursen. Ju bättre man redan kan ett område, desto mer tid sparar AI:n — är man osäker på grunderna riskerar man istället att bli förd bakom ljuset av plausibla men felaktiga svar.
JavaScripts ursprung
Section titled “JavaScripts ursprung”Språket skapades i maj 1995, under arbetsnamnet Mocha och sedan LiveScript, innan det av marknadsföringsskäl döptes om till JavaScript (Java var det stora buzzwordet just då — språken har i övrigt inget särskilt släktskap). JavaScript implementerar standarden ECMAScript, som sedan 2015 (ES6) uppdateras med nya tillägg varje juni.
Kursens webbplats
Section titled “Kursens webbplats”Webbplatsen är helt statisk (ingen dynamik, alltså en mindre attackyta) och navet för all kursinformation: studieguide, veckoanvisningar, examinationsuppgifter och samlingar. Varje kursveckas översikt fälls ut när veckan är aktuell och komprimeras igen efteråt, så att den webbplatsen alltid visar vad som gäller just nu.
Kursvecka 1 i praktiken
Section titled “Kursvecka 1 i praktiken”Den här veckan installerar du Node.js — helst den version som benämns current snarare än LTS, eftersom du då får med de senaste tilläggen till språket. Räkna med att lägga tid på läsanvisningarna (ungefär 67 sidor denna vecka) och på de stödjande inspelningarna.
Aktivitetskontroll och examination
Section titled “Aktivitetskontroll och examination”Vecka 3 sker en aktivitetskontroll: har du gjort den första övningsuppgiften eller checkat in kod via Git räknas du som aktiv. Varje delkurs har tre provmoment (test, inlämning, samt inlämning med efterföljande muntlig examination) som rapporteras in löpande — du behöver alltså inte vänta till kursens slut för att få poäng.
Utrustning
Section titled “Utrustning”Operativsystem spelar ingen roll — kursens verktyg är valda för att fungera på Windows, macOS och Linux. Är du osäker på vilken hårdvara som räcker till är äldre kursdeltagare ofta en bättre källa än kursledningen, som inte har någon fullständig bild av vad framtida kursmoment (bland annat Docker/containers senare i utbildningen) kräver.
Frågestund och programmering
Section titled “Frågestund och programmering”Torsdagen i kursvecka 1 hölls en öppen frågestund där kursledningen svarade på inkommande frågor och därefter visade hur du kommer igång med kursens första moment i praktiken.
Om passet
Section titled “Om passet”Torsdagens öppna frågestund och handledning i kursvecka 1 hölls av Mikael Roos (Mats var inte med denna gång). Passet inleds med en uppmaning att använda formuläret för frågor inför öppen handledning i förväg, så att kursledningen kan styra upp vad som tas upp — annars får den som håller i passet improvisera fritt, vilket också är precis vad som sker här: eftersom inga frågor hade kommit in används större delen av tiden till en live-genomgång av hur man kommer igång praktiskt med kursens första moment.
Terminalmiljö
Section titled “Terminalmiljö”Mikael visar sin egen arbetsmiljö: en Windows-maskin med WSL (Windows Subsystem for Linux) och en
Bash-terminal, snarare än PowerShell. Alla vanliga Unix-kommandon (pwd, ls -l, mkdir, cd,
Ctrl+L för att rensa skärmen) fungerar likadant på Mac och Linux. Poängen med att vänja sig vid en
Bash-terminal redan nu är att kursen längre fram kommer kräva att man loggar in på Linux-servrar för
att driftsätta sina webbplatser — Git Bash är ett annat sätt att få samma terminal på Windows.
Node.js-version och verktyg
Section titled “Node.js-version och verktyg”node --version visar vilken version som är installerad. Node släpper nya versioner löpande: vissa
är LTS (Long Term Support, stabila och supportade längre), andra är kortlivade men innehåller de
senaste språktilläggen. Rekommendationen är minst version 24 — några språkfunktioner som används i
kursen kräver det. npm följer med när Node installeras, men är ett separat projekt som versionshanteras
för sig; which node visar var Node faktiskt ligger installerat. Har man installerat Node via NVM
kan flera versioner finnas sida vid sida och växlas mellan.
AI-assistenter i praktiken
Section titled “AI-assistenter i praktiken”En students fråga om de rosafärgade “tips från coachen”-rutorna i utmaningarna ger Mikael tillfälle att visa hur de fungerar: ett rödmarkerat exempel visar en dålig prompt (“jag behöver installera Node, fixar du det åt mig?”) — man lär sig inget av att låta AI:n bara lösa uppgiften. GitHub Copilot pekas ut som “överkurs” (kräver GitHub Education-registrering) och kan hoppas över om man redan har fullt upp; Claude, ChatGPT, Googles variant och Microsoft Copilot är webbaserade och gratis att komma igång med direkt. Mikael visar sin egen käpphäst: han använder Claude Code som ett terminalprogram snarare än en webbchatt, och är sitt första år med AI-assistenter integrerade direkt i undervisningen. Rekommendationen till studenter som är nya på detta: testa gärna flera verktyg parallellt (i flikar i webbläsaren) och lär sig hur de fungerar, snarare än att låsa sig vid ett enda.
Node REPL
Section titled “Node REPL”Att köra node utan argument startar ett interaktivt läge (REPL). Man lämnar det med .exit — inte
quit. .help listar de inbyggda punkt-kommandona (.load, .save, .clear med flera). REPL:en är
bra för att experimentera, men är inte en utvecklingsmiljö i sig — bara ett sätt att snabbt testa
uttryck.
Kodstil och läsbarhet
Section titled “Kodstil och läsbarhet”Semikolon i slutet av satser är valfritt i JavaScript, men kursens kodstandard (körs via ESLint)
kräver att de utelämnas. Att skriva flera satser på samma rad, eller att bara sätta ett semikolon
för säkerhets skull, strider mot samma konvention. Att deklarera flera variabler på en rad
(let a = 1, b = 2) är tekniskt giltigt men mindre vanligt i team — ju mer kod man läser tillsammans
med andra, desto mer värdesätter man en konsekvent, lättläst layout, en rad per sats. Strängar kan
skrivas med enkla eller dubbla citattecken i JavaScript, men kursens ESLint-konfiguration kräver
enkla citattecken — behöver man en apostrof inuti strängen får man escapea den.
Referensmanualer och inbyggda metoder
Section titled “Referensmanualer och inbyggda metoder”Math.pow(a, b) demonstreras som exempel på en inbyggd metod, och MDN (Mozilla Developer Network)
lyfts fram som den auktoritativa referensmanualen för JavaScript — att kunna slå upp svaret själv,
snarare än att bara lita på vad en AI-assistent påstår, beskrivs som en viktig färdighet. Ett bra
exempel dyker upp på plats: ^-tecknet (“upphöjt till” i vanlig matematisk notation) ger inte
exponentiering i JavaScript — en snabb koll i MDN visar att ^ istället är den bitvisa
XOR-operatorn. En annan klassisk nybörjarfälla visas också: 1 + '2' blir strängen '12'
(strängsammanfogning) eftersom JavaScript är löst typat, medan 1 + 2 blir talet 3.
Från REPL till fil
Section titled “Från REPL till fil”Att arbeta i REPL:en fungerar bra för korta experiment, men riktig kod sparas i filer. Mikael skapar
en ny katalog och en fil (week1.js) i VS Code, deklarerar variabler med let, bygger ett uttryck
som bygger på ordinarie matematisk operatorprioritet (parenteser styr upp vid osäkerhet) och skriver
ut resultatet med console.log. Filen körs sedan från terminalen med node week1.js (tabbtangenten
kompletterar filnamnet automatiskt). Ett ReferenceError: hej is not defined demonstreras medvetet
för att visa hur felmeddelanden pekar ut fil, rad och kolumn — ett av de vanligaste nybörjarmisstagen
är annars att glömma spara filen innan man kör den.
Playground-projektet och GitLab
Section titled “Playground-projektet och GitLab”Kursens GitLab-resurser skapas numera via ActionHub (nytt för i år, kräver VPN-anslutning) —
studenten väljer sina 1DV025-resurser där, och bland dem finns ett Playground-projekt: ett
färdigt, korrekt uppsatt Node-projekt som visar hur kod struktureras “på riktigt” jämfört med en
enstaka lekfil. Det klonas med git clone (SSH) — installation av Git och VS Code är nästa veckas
moment, men går bra att förbereda redan nu. Projektet innehåller bland annat package.json (med
npm run-skript och ett contributors-fält att fylla i), ESLint- och Prettier-konfiguration (bland
annat två mellanslags indrag), en tom testkatalog och en källkodsfil (app.js). npm install
installerar beroendena, och npm run (utan argument) listar de tillgängliga skripten: start,
test, lint, lint:fix och format. npm run lint upptäcker till exempel en variabel deklarerad
med let som aldrig ändras (ESLint föreslår const istället), och npm run format formaterar om
koden automatiskt enligt Prettier — verktyg som gör att man som utvecklare aldrig behöver fundera på
kodstandarden för hand.
Stödjande inspelningar
Section titled “Stödjande inspelningar”Kurslitteraturen är en av de delar som driver kursen framåt, men det kan vara svårt att själv strukturera upp innehållet. Vad är relevant? Vad bör du fokusera på i kursen? De stödjande inspelningarna tas fram av kursledningen för att just ge detta sammanhang. Det är av yttersta vikt att du tar del av dessa!
Typer, värden, uttryck och satser
Section titled “Typer, värden, uttryck och satser”Nu är det dags att titta på vad som döljer sig bakom uttryck så som typer, värden, uttryck och satser.
PresentationAllt är ettor och nollor
Section titled “Allt är ettor och nollor”All data i en dator lagras binärt – som en lång ström av ettor och nollor. För att ge den strömmen mening delas den in i värden av olika typer. Textsträngen 'Hej hopp!' lagras exempelvis som ASCII-värden (72, 101, 106 …) vilka i sin tur är binära tal.
Datatyper i JavaScript
Section titled “Datatyper i JavaScript”JavaScript är ett löst typat språk, men det saknar inte typer. Det finns åtta typer totalt: sju primitiva och en objekttyp.
Primitiva typer: Number, String, Boolean, Undefined, Null, BigInt och Symbol.
Objekttypen: Object – en osorterad samling av namn/värde-par. Arrayer och Date är exempel på inbyggda objekttyper baserade på Object.
De typer man möter mest i början är Number, String och Boolean. Operatorn typeof avslöjar vilken typ ett värde har – men den har ett känt undantag: typeof null returnerar 'object' trots att null är ett primitivt värde. Det är en bugg som funnits sedan språkets tillkomst och som aldrig rättats av hänsyn till bakåtkompatibilitet.
Number
Section titled “Number”Alla tal lagras som 64-bitars flyttal enligt IEEE 754-standarden, vilket ger drygt 18 triljoner möjliga värden. Tal kan uttryckas som heltal, decimaltal eller på exponentiell form. Från och med ES2021 kan understreck användas som tusentalsavgränsare: 1_000_000.
Aritmetiska operatorer fungerar som i vanlig matematik, inklusive prioritetsordning – multiplikation går före addition, och parenteser har högst prioritet. Modulusoperatorn (%) ger resten vid division och är användbar för att avgöra om ett tal är jämnt eller udda.
Decimaltal kan inte alltid representeras exakt i binärt format, vilket kan ge oväntade resultat – exempelvis är 0.1 + 0.2 !== 0.3 i JavaScript. Värt att hålla i minnet vid beräkningar.
Tre specialvärden finns: Infinity, -Infinity och NaN (Not-A-Number). Det sistnämnda är “giftigt”: ingår NaN i en beräkning blir hela resultatet NaN. Kontrollera alltid indata noga för att undvika att NaN sprider sig i uträkningar.
String
Section titled “String”Strängar används för att representera text och kan skrivas inom apostrofer, citattecken eller grav accent (backticks). I den här kursen gäller apostrofer – kursens kodstandard förbjuder citattecken.
Strängar kan läggas ihop med + (konkatenering). Escape-sekvensen \n infogar en radbrytning i strängen.
Boolean
Section titled “Boolean”Booleska värden har bara två möjliga värden: true eller false. De uppstår ofta som resultat av jämförelser. Använd alltid strikt jämförelse med tre likhetstecken (===) – aldrig ==, som tillåter automatisk typkonvertering och kan ge oväntade resultat.
Logiska operatorer kombinerar booleska värden: && (och), || (eller) och ! (icke).
Objekt
Section titled “Objekt”Allt som inte är ett primitivt värde är ett objekt. Ett objekt är en samling egenskaper där varje egenskap har ett namn och ett värde. Arrayer är en typ av objekt för ordnade samlingar – lämpligast när alla värden är av samma typ.
Uttryck och satser
Section titled “Uttryck och satser”Ett uttryck är kod som producerar ett värde. En sats är en komplett instruktion, uppbyggd av ett eller flera uttryck – ungefär som en mening består av ord. Satser tillsammans bildar ett program.
I kursen används inte semikolon efter satser – kodstandarden kräver att de utelämnas.
Läsanvisningar
Section titled “Läsanvisningar”Under läsanvisningar hittar du veckans kapitel som ska läsas i kurslitteraturen. Planera upp och dela upp läsningen under veckan. Dra nytta av inspelningarna ovan som ett komplement till litteraturen.
Guider
Section titled “Guider”Under veckan behöver du installera applikationsmiljön Node.js. Läs även studieguidens avsnitt om AI-assistenter för att komma igång med de verktyg du kommer att använda under kursen.
Seminarier + individuell handledning
Section titled “Seminarier + individuell handledning”Seminarier sker i Zoom och spelas in. Efterföljande individuell handledning i kursens Zulip-kanal.
Redan första veckan är det seminarier och handledningspass. Kanske har du inte något specifikt att fråga om, men det kan ändå vara bra att ta tillfället i akt så att du och kursledningen lär känna varandra lite bättre.
Seminarier inleder där kursledningen kan svara på frågor för hela gruppen och efter detta följer den individuella handledningen då det är möjligt att ställa frågor enskilt till en handledare. Kommer du på en fråga inför handledningen så posta den i formuläret nedan så tar kursledningen upp den på den gemensamma handledningen!
Studiefrågor
Section titled “Studiefrågor”Här är ett antal frågor som du kan försöka besvara och diskutera tillsammans med en AI-assistent. Tveka inte att lyfta någon av frågorna till handledningen för att fortsätta diskussionen med lärare och studiekamrater.
- Jag ska bli webbprogrammerare, vill du kort förklara innebörden av att vara programmerare inom frontend, backend och fullstack.
- Jag skall installera node, vad är det för typ av verktyg?
- Vill du kort förklara historik och bakgrund kring node?
- Vilken ställning har node idag?
- Vill du visa mig några enkla statements i JavaScript som jag kan köra i Node-terminalen?
- Är JavaScript ett viktigt språk när det kommer till webbteknologier?
Här är en utskrift från hur det kan se ut när frågorna ovan diskuterats med en AI-assistent.
Här följer tips till hur du kan prioritera bland kursmaterialet.
- Installera Node.js tidigt i veckan så du kan testa uttrycken i utmaningarna direkt i Node-terminalen medan du läser.
- Titta på de stödjande inspelningarna parallellt med läsningen — de sätter kurslitteraturen i sammanhang och hjälper dig prioritera vad som är viktigt.
- Titta gärna fram mot vecka 2 och installera VSCode och Git/GitLab redan nu så du ligger lite före i det praktiska arbetet.
