Examination assignment - Writing a essay
For this examination you will produce a essay. Follow the link below for a description of what an essay is, and what we expect from you (this text is in Swedish).
Submission instructions
- The essay should be written in Swedish or English
- The format for the submitted version should be pdf
- The essay should be submitted via Urkund (plagiarism checking system)
- The essay submitted for peer review should be stripped of any personal identifying information (no name - so that the peer review process can be performed anonymously).
Subjects to choose from
In this assignment you will be presented with a few subject areas from which to choose - see end of this document.
Examination
Each student will perform two peer reviews on assigned class mates' essays. This is an important part of the examination! You will have a chance to revise your essay with consideration to the comments you yourself receive before the final version of the essay is submitted. The final grade is based on this final version. The quality of your peer review will also be considered.
The grade is A to F. Grading criteria:
A: The student exhibits excellent knowledge and understanding of the subject area in description and analysis, which are supported by high quality references. The essay is well-structured, easy to follow and is written in correct and precise language. The student presents his/her own thoughts, conjectures and conclusions in a manner that their connection to, and grounding in, referenced work is clear. The student has followed the instructions regarding the formal presentation of the essay and has participated in the peer review process, where he/she has shown excellent ability in understanding and analysing the work of his/her fellow students and provided valuable and actionable constructive feedback.
C: The student exhibits good knowledge and understanding of the subject area in description and analysis, which are supported by fair quality references. The essay is resonably well-structured, easy to follow and is written in correct language. The student presents his/her own thoughts, conjectures and conclusions in a manner that their connection to, and grounding in, referenced work is reasonably clear. The student has followed the instructions regarding the formal presentation of the essay and has participated in the peer review process, where he/she has shown good ability in understanding and analysing the work of his/her fellow students and provided useful constructive feedback.
E: The student exhibits some knowledge and a fair understanding of the subject area in description and analysis, of which most is supported by references that are of reasonable quality. The essay may have flaws in its structure and presentation, but its main points and conclusions should be easily discernible and understandable to the reader. The way the student connects his/her own thoughts, conjectures and conclusions to that of referenced materials may contain some omissions and be lacking in depth, but the main lines of reasoning should be grounded in referenced material. The student has followed the instructions regarding the formal presentation of the essay and has participated in the peer review process, where he/she has shown fair ability in understanding and analysing the work of his/her fellow students and provided relevant feedback.
Fx: The essay does not meet the stated standard for a passing grade, but may be revised up to, but no higher than a grade of E or D. F: The essay has been failed, and the student will have to resubmit.
Areas (text in Swedish)
Här följer de ämnen du kan välja att fördjupa dig i.
Webben som en kommunikationsplattform
Stödjande för en kollektiv intelligens eller en skog av troll
I början av webbens utveckling var visionen att plattformen skulle stödja en rikare och mer öppen kommunikation mellan individer, där idéer och tankar kunde utbytas på ett tillgängligt och transparent sätt. Detta sågs - och ses fortfarande - som en möjlighet för att bidra till att stärka demokrati, för att lösa svåra problem tillsammans, och för att sprida kunskap. Samlingsbegreppet social media har utvecklats i takt och samklang med webben, och har gått från att vara små, isolerade miljöer till något helt annat - något som i väldigt verklig mening dominerar vår samtid. På gott och ont. Tanken med både webb och sociala medier är god, och potentialen likaså, men de har haft en utvecklingsriktning på senare år som det finns anledning att bekymra sig över. Kan man vända de negativa trender som framträtt, eller stödja de positiva krafter som ju också finns i rikliga mängder både på webben och i sociala medier så att de tar överhanden?
Det finns många intressanta frågeställningar inom detta område - undvik att fokusera enbart på det negativa, utan ta sikte mot en balanserad analys, där fördelar och nackdelar vägs mot varandra.
- Vad gör social media med oss - som individer och som samhälle? Vilka problem och vilka lösningar finns? Finns det något särskilt problem eller möjlighet som du är nyfiken på att utforska?
- Vilka nya typ av företeelser och beteenden har webben/sociala medier gett upphov till - och är de nya på riktigt eller en variant på sådant som var mindre synligt, mindre spritt och långsammare utfört tidigare?
- Finns det vägar att välja där man kan dämpa det hatfulla och hotfulla för att istället uppmuntra det produktiva och konstruktiva? Hur medverkar man till förståelse, upplysning och konstruktiv dialog; och motverkar fördumning, manipulation, polarisering och polemik?
- Hos vem landar ansvaret? Är det stora aktörer som Facebook och Google som behöver ta sitt ansvar, eller bör ansvaret ligga på de individer och grupper som postar/läser/tittar/delar/kommenterar, eller är det hos samhället/lagstiftare som ansvaret bör placeras?
AI och etiska aspekterna
Förstår vi när vi tappat kontrollen? Artificiell intelligens utlovar både stora möjligheter och stora utmaningar. Det är utom tvivel att AI i ökande omfattning och tempo kommer påverka alla delar av våra liv - det arbete vi gör (eller kanske slipper), och hur vi spenderar vår fritid. Hur påverkas vi som människor när vi reduceras till data - och tolkas, bedöms och värderas av algoritmer på uppdrag av säljare, politiker och kanske utländska intressen. Har ett försäkringsbolag rätt att göra en riskbedömning utifrån vårt facebook-flöde, har politiska partier rätt att rikta annonser till oss utifrån vår sökhistorik, har en utländsk makt rätt att styra samhällsopinionen?
Frågeställningar som är intressanta att skriva om inom detta område:
- Vad är en rimlig balans mellan fördelarna som teknisk utveckling erbjuder och hur den påverkar oss - som individ, grupp och samhälle. Vad är bra och dåligt, farligt och säkert - och vem bestämmer vad som är bra/dåligt, farligt/säkert?
- Hur mycket makt respektive ansvar är vi villiga att släppa ifrån oss till AI-drivna system och deras utvecklare och ägare?
- Kommer vi kunna förutse vad en frisläppt AI kan göra, eller kan en AI som styr sig själv och sin utvecklingsriktning leda till konsekvenser som vi varken avsåg eller kunnat förutsäga - hur mycket nyttiga och roliga saker som den än producerar på vägen dithän?
- Hur kommer vi att betrakta oss själva som människor om/när maskinerna blir bättre på (nästan) allt? Kommer vi välkomna deras hjälp och värdesätta deras överlägsna kompetens, eller kommer vi ta strid för vår rätt att fortsätta att göra saker sämre än vad de kan?
- Är vi på väg mot en utopi och nya spännande möjligheter för arbete och fritid, eller har vi att se fram emot arbetslöshet och en meningslös tillvara (förutsatt att vår AI overlords ens låter oss leva...)
- Hur ser framtiden ut för en programmerare - är det ett yrke och företeelse som helt eller delvis kommer att utföras av AI-system. I så fall när - och vilka delar av programmerarens roll och kompetens tror du har kortast respektive längst bäst-före-datum?
Bitcoin och dess blockkedja
Kryptovalutor, miljövidrigt eller demokratiskt? Bitcoin skapades av någon eller några under pseudonymen Satoshi Nakamoto år 2008. Det stora problem som då adresserades med Bitcoin var det så kallade dubbelspenderingsproblemet. Tidigare versioner av internetbaserade värdeöverföringssystem hade alla utnyttjat någon form av central nod, som alla transaktioner behövde gå igenom. Bitcoin har ingen central nod, utan man använder en distribuerad blockkedja som är fördelad/dubblera över ett nätverk. Varje nod i nätverket tävlar på lika villkor om att få lägga till nästa block - och den som kommer först får bra betalt i form av lite Bitcoin. Kryptovalutor har lovordats för de möjligheter det ger miljarder människor som inte haft tillträde till det traditionella bankväsendet. Det ger också frihet att skicka och ta emot betalmedel utan hänsyn till landsgränser. Samtidigt riktas kritik mot den anonymitet som kryptovalutor ofta erbjuder och som utnyttjas av de mer ljusskygga elementen i samhället. Det finns dock mycket annat som blockkedjor kan användas till förutom kryptovalutor. Det finns t ex intressanta möjligheter kring t ex digitala kontrakt och elektroniska val, där man vill undvika att behöva förlita sig på en central hub, och där man också söker transparens kring gjorda transaktioner.
Frågeställningar som är intressanta att skriva om inom detta ämne:
- Är den höga energikonsumtionen som många proof-of-work-baserade system kräver enbart av ondo, eller kan det finnas positiva aspekter av detta (demokratiska såväl som miljömässiga) att beakta?
- Är det en mänsklig eller kanske demokratisk rättighet att kunna överföra medel på ett sätt som inte går att spåra, eller bör alla transaktioner vara spårbara för att förenkla beskattning och försvåra kriminell verksamhet?
- På vilket sätt ger kryptovalutor tillgång till personer som befinner sig utanför den traditionella bank- och finansmarknaden, när det gäller saker som lån, finansiering och investering. Hur kan kryptovalutor erbjuda ett alternativ för fattiga och diskrimerade, och andra personer som inte får vara med i den moderna ekonomin?
- Vilka nya och spännande möjligheter erbjuder blockkedjan bortom kryptovalutor?
Process
- Submit essay for peer review- deadline: 11 February
- submit via e-mail (use your student account): martin.ostlund.LNU@analys.urkund.se - Review essays for two other students
- Send in review via form – deadline: 18 February - Receive and reflect on comments from those other two students who have reviewed your essay
- Received reviewer comments will be sent to your student e-mail address - Revise your essay with regard to received comments
- Submit final version of essay via e-mail to: martin.ostlund.LNU@analys.urkund.se – deadline: 25 February
Note that the version submitted for peer review is expected to be a full version of your essay. As part of the peer review process you will receive comments, and you are expected to make revisions based on these before submitting the final version, but the version handed in for peer review should be a polished version of your essay completed to the best of your ability.
Second chance
If you miss the original deadline, you will have a new opportunity to submit your essay for peer review with the following deadlines: deadline for submission of essay for peer review: 4 March; deadline for submitting review: 11 March; deadline for submitting final version: 18 March. If you miss these deadlines you will have to wait for the next time the course is active.
[Note: All deadline expire at midnight]
Söktips – för att hitta sitt ämne, för att underbygga sitt ämne
Nedan hittar du tips om hur du kan söka efter information för att hitta ett intressant ämne och frågeställning för din essä. Och när du har valt ämne, för att hitta källor för att beskriva och underbygga din analys av ditt valda ämne.
- Söktips från biblioteket: https://lnu.se/ub/soka-och-vardera/soktips/
Ställen att söka allmän information:
Ställen att söka vetenskapliga publikationer:
- OneSearch (logga in)
- ACM (LNU access)
- IEEE (LNU access)
- Google Scholar
Söka hur:
- Börja någonstans…
- Söktermer/namn – börja med liten lista, sök/testa, lägg till nya söktermer som du hittar, stryk de som inte funkar, kombinera söktermer
- Glöm inte bort hashtags
- Kolla igenom många sökresultat (långt bortom första sidan sökresultat)
- Klicka på de intressant — sök efter nya söktermer, sök på personer som nämns, följ länkar
-
Förfina sökningen t ex genom att kombinera sökord eller begränsa på typ av dokument, datum etc.
- Använd advanced search Google/Onesearch
När du hittat den första intressanta träffen:
- Leta söktermer i den
- Leta personer i den
- Kolla referenser om referenslista/bibliografi finns – kedjesökning
- Omvänt uppslag – kolla upp vilka som refererar till den artikel man sökt (Google Scholar)
- Related articles (Google Scholar)
- Om det är en webbsida, gör en sökning med link:[url] eller related:[url] på Google
Var kritisk – är källan trovärdig? Vad ska den användas för – är det till för att illustrera eller exemplifiera så kan en tweet vara rätt, men är den till för att bevisa eller befästa en viktig faktapunkt, så är rätt källa en artikel, bok eller annan vetenskapligt trovärdig källa.
Referenshanterare – kanske overkill för den här uppgiften, men bra att vänja sig vid, och smidigt för att hålla reda på referenser och för att formatera sin referenslista till den färdiga essän.