Möte 17/5 – Alastair Creelman

Wikis > Wiki för KCOER > Möte 17/5 – Alastair Creelman
Detta möte var Alastair Creelman och berättade lite om sin kunskap kring öppna lärresurser och MOOCs.
Här är hans presentation (nästan samma i alla fall):
http://www.slideshare.net/alacre/cc-121016

Här följer Martin Ö.s anteckningar från mötet:

Rekommenderad läsning: Horizon report – från New Media (http://www.nmc.org/pdf/2013-horizon-report-HE.pdf) som skriver rapport om de viktigaste IT-fenomen som påverkar användning av IT inom högre utbildning. De nomierar t ex vid varje rapport (en rapport om året) ett par tekniker inom kort och långtidsperpektivet som är på gång. De har också en lista på utmaningar som ledning inom högre utibldning bör tänka på för den kommande tidsperioden. Mycket inflytelserik rapport och en must-read för den som är intresserad av det här området.
Genomgående teman de senaste åren har varit öppenhet och mobilitet och delvis gamification.

Licenser
När man öppnar upp sina resurser så tvingas man ha koll på vilka tillstånd man har för olika bilder – och då att man bara använder eget material och material som man har rätt att använda allt material som ingår, t ex att man använder sig creative commons material när det gäller andras material som man använder på något sätt.

Grader av öppenhet – från copyright till creative commons till public domain. Creative commons är alltså inte public domain, det är inte att man släpper alla rättigheter. Copyright är all rights reserved, public domain är no rights reserved. De utgör ytterligheterna på denna skala. I mitten finns många olika nyanser av öppenhet.

Det finns öppna cc-licenser där man får göra precis som man vill med materialet – använda det, förändra det, distributera det, men att behålla källan. På andra ändan av skalan har vi no derivaties – får inte ändras på något sätt.
Default är all rights reserved.

När man öppnar upp kurserna helt så gäller att man jobbar med det som ger kvalitet för den student som läser hos oss – och det är antaligen coachning/mentoring-resurser. Allt statiskt/linjärt material som kan presenteras på en webbsida är ju tillgängligt för alla som vill använda sig av det. Vi behöver jobba med hur vi erbjuder kvalitet.

Man når nya studentgrupper. Inte ungdomar som yrkesutbildare. Äldre grupper, vidareutbildning hellre än grundutbildning, motivationsfaktorer är annorlunda – att förkovra sig eller bara för att det är intressant. Dessa grupper har andra förutsättningar och krav på kurser. Flexibilitet är viktigt för att man har andra faktorer – jobb, framilj och barn som tar högre prioritet. Vi behöver alltså släppa bilden av en student som ett oskrivet blad som vi formar med heltidsstudier (40h i veckan). Kompetensutveckling och livslångt lärande snarare än grundutbildning. Vem betalar? Kunskap är gratis.
iTunesU är inte öppet och allt material är copyrightat. Det är tillgängligt men inte öppet. Samma sak gäller för TED.

Creative Commons - en guide för lärare – mycket bra skrift från skolverket som på 8 sidor beskriver hur man kan använda sig av cc i undervisning.
En annan bra beskrivning finns på skolnet.skolverket.se/igfiler/html/cc/start.html
Olika nivåer: erkännande-erkännande/dela lika; erkännande inga bearbetningar; erkännande icke-kommenrsiell; erkännande icke-kommersiell dela lika; erkännande ickekommenrsiell inga bearbetningar
creativecommons.se – här finns en guide för att hjälpa att välja rätt typ av licens.
DelRett – norsk myndighet som jobbar med övergripande frågor för alla Norges lärosäten.
Vilka språk finns representerade inom OER-världen -hur mycket svenskt finns det och hur ser det ut för andra mindre språk.
freemusicarchive.org, soundcloud – för cc-musik.
Unesco har (2012) satt upp ett mål att 2015 så ska alla länder ha en policy kring OER.
snh Verktyg för lärande.
BTH Mediaportalen – tuba.bth.se/medieportal
open.dsv.su.se – DSV Stockholms universitet. De har lagt ut allt sitt kursmaterial.

Hur mycket kan man lita på CC-angivelsen. Hur kan man veta att den som lagt ut materialet och satt en cc-logga på den verkligen är den som äger rättigheterna till materialet? – Man kan inte lite blint på märkningen i och med att vem som helst kan märka upp materialet och det finns (antagligen) inte någon organisation eller modell/verktyg som övervakar hur licensen används.

Vad händer om man i efterhand vill ändra på sin märkning. Det skulle inte fungera praktisk om man kan begränsa användning i efterhand – alltså gå från en öppnare till en mer stängd variant – eftersom det skulle kräva att alla som använder materialet med en viss licens måste kolla vid varje användningstillfälle om licensen fortfarande gäller. Så logiskt sett så borde det inte vara tillåtet att backa tillbaka till annan version. Någonsin. Det är bra på många sätt, men det betyder att beslutat att välja cc-vägen får stora konsekvenser för att det stänger dörren bakom en för att man kan aldrig gå tillbaka, man kan bara gå framåt mot större öppenhet – aldrig backa.
Hur blir det då med material som man själv bygger vidare på från tidigare version – är man begränsad till den licens som man själv satt på ett material – dvs har man satt dela lika på det någon gång så kan man aldrig backa från det även om det är en ny versioner – så länge man inte baserar det på en version som är en äldre version som har högre skyddsnivå.

OER Sverige – öppna digitala lärarresurser.
MOOC – Massive Open Online Course. Började 2008, men 2012 var året då MOOC:en slog igenom, men det händer fortfarande (nu under 2013) väldigt mycket nytt och spännande när det gäller MOOC. Började som pedagogiskt experiment för undersöka konnektivism – att lärande sker i nätverk. Nätverk av nätverk med mentorer som inspirerar och hjälper till.

cMOOC kallas denna variant connectivist MOOC. Viktiga personer är Siemens, Downes, Cormier. Kräver initiativ, engagemang, drivkraft och antagligen kreativitet från deltagarna – och det är det som lockar en viss typ av deltagare. Mer community-baserat. Inte mainstream, utan subkultur/nerdigt/community.

xMOOC – när det stora aktörerna tar över. x:et står för extension – alltså en vidareutveckling eller variant av MOOC. Det finns idag 34 olika MOOC-leverantörer. Stora aktörer är Coursera och Udacity. Många av aktörerna hade Open Courseware sedan tidigare. Sedan använde de det materialet som de paketerade tillsammans med automattestning, peer review och liknande för att ge det som en kurs som man kan gå igenom. Det ställer stora krav på att studenterna ska vara självgående. Man får inga poäng, men man kan få ett intyg. De är schemalagda och har bestämda datum. Kurserna är otroligt traditionella med stegvisa instruktioner exakt hur man ska göra i varje steg, alltså en väldigt stor skillnad från ursprungets cMOOC:s. xMOOC har kapat begreppet MOOC och det har kommit att betyda något som har ganska lite att göra med originalet.

En intressant affärsmodell är att man säljer information om studenterna om de besta studenterna i kurserna så att företagen kan rekrytera de bästa studenterna. Det är en extrem meritstyrning på sätt och vis, men samtidigt så kommer enbart sådana kurser som har ett högt kommersiellt värde.
P2PU – paketerade kurser för att lära sig alla möjliga saker – mindre moduler. LOOC little… Ofta mindre kurser i mindre grupper (20 personer i varje grupp). Gruppen skapar själva sin läroplan och jobbar intensivt med fokus.

Udemy – öppen lärplattform för att skapa sin egen kurs med hjälp av enkla mallar som man sedan marknadsför för hela världen – och man kan välja ta betalt eller linte. Folkbildningsmarknadsplats
OpenStudy.com – skapa egna studiegrupper – att hitta studenter med samma intressen som hjälper varandra att lära.
Skiktad modell för högre utbildning:
Validering – examination (kostar)
Handledning – värdeskapande (kostar)
MOOC – öppna kurser (gratis)
OER – öppna resurser (gratis)
VIlken typ av studenter kräver OER – funkar det med medelambitiösa studenter med lite halvtaskig egen drivkraft och initiativförmåga, eller kräver det en extremt motiverad, ambitiös och självdriven student.
ITU Köpenhamn är det första nordiska universitet som erbjuder en MOOC – via Coursera.
Hur mäter man kvalitet för den här typen av utbildningar – vad är det för mätvärden/indikatorer som är viktiga (och som är mätbara). EFQUEL – the MOOC quality project – diskussionsinitiativ där man diskuterar just vad kvalitet betyder för MOOCs.
Högskolan i Dalarna har jobbat med öppna resurser.
OpenLearn – öppna resurser. Allt är öppet utom kontakt med lärare – alltså allt material, men inte direktkontakt.
Mattias Klang – Göteborgs Universitet – expert på Creative Commons frågor i Sverige (drivande inom creativecommons.se.

Välkommen till CoursePress

en utav Linnéuniversitets lärplattformar. Som inloggad student kan du kommunicera, hålla koll på dina kurser och mycket mer. Du som är gäst kan nå de flesta kurser och dess innehåll utan att logga in.

Läs mer lärplattformar vid Linnéuniversitetet

Studentkonto

För att logga in behöver du ett studentkonto vid Linnéuniversitet.

Läs mer om att hämta ut studentkonto

Inloggning LNU