Gruppdynamik

Introduktion

Att arbeta i grupp innebär ofta att man hamnar i en ny social gemenskap. Ibland kanske man inte känner varandra sedan tidiagre, ibland kommer man som ny in i en befintlig grupp. Det kan också finnas tidigare grupperingar i gruppen.

För att kunna lyckas med ett projektarbete så måste gruppen som helhet fungera och arbeta mot samma mål, det räcker inte att blanda folk med rätt kompetens, utan någonting annat måste till. Detta var ett område amerikanska försvaret var mycket intresserad av och de märkte att vissa grupper presterade bättre än andra trots att individerna hade samma utbildningsnivå. Psykologen Will Schutz studerade fenomenet och tog fram en modell kallad FIRO modellen för att förklara fenomenet.

När man påbörjar ett projekt är det viktigt att man är medveten om hur gruppdynamik påverkar arbetet och att man aktivt arbetar med att stärka gruppen som helhet.

FIRO Modellen

Fundamental Interpersonal Relations Model beskriver en grupps liv i fem olika faser.

1. Inkluderande (tillhörandefasen) som beskriver den omogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om att tillhöra eller inte tillhöra en grupp. Medlemmen agerar artigt och försöker orientera sig bland de övriga gruppmedlemmarna för att se om hon/han kan acceptera de andra och bli accepterad av de andra. Individens behov är att känna sig tillräckligt betydelsefull för att tillhöra gruppen.

2. Övergångsfas 1 (Konstlat gemyt) Bakom det underliga namnet döljer sig en kortare andningspaus, en slags vila innan den krävande rollsökninsgfasen inträder. Deltagarna vill fortfarande gärna vara till lags – samtidigt som de känner sig allt mer hemma i gruppen och blir allt mer engagerade i den.

3. Kontroll (kontrollfasen) som beskriver gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om vilken position individen har i gruppen. Medlemmen agerar ofta konfrontativt eller bevakande gentemot övriga gruppmedlemmar för att mäta sin egen och andras position i gruppen. Individens behov är att känna sig tillräckligt kompetent och att ha tillräckligt inflytande för att kunna påverka gruppen.

4. Övergångsfas 2 (Idyll) Innan nästa egentliga stadium inträder, enligt FIRO-teorin, en kortare fas som ofta upplevs som en befrielse. De underliggande konflikterna är synliggjorda, en gemensam identitet för gruppen börjar utvecklas och gruppmedlemmarna börjar förstå sina roller.

5. Öppenhet (öppenhetfasen) som beskriver den mogna gruppens relationer där individernas fokus handlar om frågeställningar om relationer till övriga gruppmedlemmar termer hur nära respektive långt ifrån vill jag vara andra. Medlemmarna agerar öppet mot varandra och delger varandra känslor och tankar. Individens behov är att känna sig tillräckligt omtyckt av andra. Först i denna fas har arbetsgruppen full effekt för det arbete den är satt att utföra.

Många grupper överlever inte till de senare stadierna, men man kan genom att vara medveten om FIRO-modellen aktiv arbeta för att nå öppenhetsfasen och maximal effektivitet.

Konflikter

I de flesta projektgrupper uppstår konflikter av olika typ och orsaker. Speciellt under Kontrollfasen. Några vanliga orsaker till konflikter i studentprojekt är:

  • Olika syn på arbetstider, möteskultur, etc.
  • Olika ambitionsnivåer
  • Olika syn på tekniska val, vad är bra, vad är dåligt, vilka ramverk, api:er etc. ska man använda, ska man ta något nytt eller något man känner till sedan gammalt
  • Olika syn på ansvar
  • Olika syn på kvalité, vad är bra kod, vad är en bra dokumentation, vad är bra testning
  • Olika syn på arbetsfördelning, roller och ansvar

Olika synvinklar är ofta något positivt och kan man arbeta med varandra och komma fram till en gemensam bra lösning presterar man ofta bättre än om det utvecklar sig till en konflikt. Det är viktigt att man funderar igenom hur man ska arbeta med dylika frågor innan man har utvecklat en konflikt.

Om en konflikt ändå skulle uppstå och kan en utomstående medlare användas för att föra parterna till “förhandlingsbordet”. Medlarens roll är inte att avgöra något i sakfrågan utan snarare se till att parterna kan prata med varandra och förhoppningsvis komma fram till en lösning i frågan. Detta är dock ofta väldigt tidskrävande och ibland inte möjligt, det är alltså bättre att försöka förebygga konflikter genom ett genomtänkt arbetssätt.

Praktiska tips

Nedan följer ett antal mer eller mindre praktiska tips på vad man kan göra för att få en väl fungerande grupp.

  • Regelbundna arbetstider: Kommunikation är svårt, att ha någon form av bestämd regelbundenhet underlättar.
  • Projektlokal: Att göra en förändring i sin fysiska miljö och inte låta deltagarna sitta kvar på sitt vanliga kontor underlättar kommunikation och kickstartar det gruppdynamiska arbetet.
  • Kick Off: Att kunna lära känna nya människor i en neutral och avslappnad miljö kan vara en god idé.
  • Möteskultur: Att ha en god möteskulur med en bra balans mellan tid och öppenhet är viktigt. Ofta och kort är bättre än sällan och långt. Se till att gruppen kan diskutera öppet och med hänsyn till varandra kring gruppens arbete.
  • Deltagarkontrakt: Kom överrens om vad man kan kräva av en projektdeltagare och skriv ett kontrakt. Detta kan innehålla sådant som att man ska komma i tid till möten, eller överrenskommelser kring arbetstider och dylikt. Viktigt är att specificera vilken konsekvens brott mot kontraktet ger.
  • Ansvarstagande: Man har som individ ett ansvar för att gruppen fungerar, att skylla ifrån sig är oftast ingen god idé. Ta tag i sådant som upplevs problematiskt direkt och vänta inte på att någon annan ska reagera.
  • Samlad informationsspriding: Att ha en tydlig och samlad kanal för informationsspridning. Här finns många tekniska hjälpmedel t.ex: mailinglistor, wiki-sidor, forum etc.
  • Öppenhet: Dela med sig av sin kunskap och bevaka inte “ditt” område, värdera också andra deltagares kunskaper och kompetens även om du tycker att du själv “kan bäst”.
  • Använd inte härskartekniker, ibland sker detta omedvetet
  • Kritik: Ta och ge kritik på ett hänsynsfullt sätt, ta inte åt dig personligen om du får hård kritik.
  • Beröm: Var generös med beröm men mena det verkligen, tänk på att berömma även sådant som inte är “teknisk”.
  • Ta för dig: Vänta inte på att någon skall ge dig arbetsuppgifter, utan agera proaktivt. Testa gärna nya saker.
  • Dela med dig: Ta inte på dig för stort ansvar, låt de andra projektdeltagarna synas och låt dem ta eget ansvar.

Välkommen till CoursePress

en utav Linnéuniversitets lärplattformar. Som inloggad student kan du kommunicera, hålla koll på dina kurser och mycket mer. Du som är gäst kan nå de flesta kurser och dess innehåll utan att logga in.

Läs mer lärplattformar vid Linnéuniversitetet

Studentkonto

För att logga in behöver du ett studentkonto vid Linnéuniversitet.

Läs mer om att hämta ut studentkonto

Inloggning LNU